Skyddsombud – så funkar det

Därför utses skyddsombud

En grundbult i svensk arbetsmiljölagstiftning är att arbetsgivaren ska samverka med sina medarbetare i allt som rör arbetsmiljön på jobbet. De anställdas representant i det arbetet är skyddsombud eller arbetsmiljöombud som de också kallas. På varje arbetsplats med mer än fem anställda ska ett skyddsombud utses. De har rätt till utbildning i arbetsmiljöfrågor och får använda arbetstid till sitt uppdrag. Skyddsombud företräder även inhyrd personal på arbetsplatsen.

Det gör ett skyddsombud

Ett skyddsombud är med i de forum på arbetsplatsen där arbetsmiljöfrågor diskuteras och beslutas. Skyddsombudet deltar på skyddsronder och är med i förberedelser inför förändringar på arbetsplatsen. Vid risker i arbetsmiljön ska skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren för att få det åtgärdat. Skyddsombudet kan också besluta om att arbetet avbryts om det finns allvarlig fara för arbetstagares liv. Det kallas skyddsstopp.

Så utses ett skyddsombud

Vanligtvis utses ett skyddsombud på tre år av den fackliga organisation som arbetsgivaren har kollektivavtal med. Men om det inte finns någon facklig organisation kan arbetstagarna själva välja skyddsombud. Som skyddsombud måste du inte heller vara med i facket även om det är det vanligaste. Skyddsombudet företräder alla på arbetsplatsen, oavsett facklig tillhörighet.

Olika typer av skyddsombud

• Huvudskyddsombud: När det finns flera skyddsombud på en arbetsplats ska en av dem utses till huvudskyddsombud. Huvudskyddsombudet samordnar det arbete som skyddsombuden gör och företräder dem.
• Regionalt skyddsombud: Ett regionalt skyddsombud utses av facket och kan företräda anställda på arbetsplatser som saknar egna skyddsombud.
• Elevskyddsombud: Från och med årskurs sju i grundskolan samt i gymnasieskolan har eleverna rätt att medverka i skolans arbetsmiljöarbete. Elevernas representant kallas elevskyddsombud och utses av eleverna själva.

Källa: Arbetsmiljöverket