Hoppa till huvudinnehållet

Bild: Istockphoto

Coronaviruset

Arbetshälsan kan påverkas under lång tid

För ganska precis ett år sedan förändrades arbetslivet radikalt för många yrkesgrupper. Håkan Olsson, stf generaldirektör på Arbetsmiljöverket, befarar att vi redan nu ser efterverkningar som kan leda till ökad psykosocial ohälsa. Men det finns också positiva erfarenheter att ta med sig.

Det som överraskade Håkan Olsson mest när pandemin väl kom igång var att allting gick så fruktansvärt snabbt.

– Samhället i stort hann inte med i den utveckling som pandemin tog. Över tid har det också visat sig att det finns en enorm uthållighet kring pandemifrågorna på arbetsplatser och i organisationer. Parallellt har det funnits en väldig lojalitet, framför allt på arbetsplatser där man har en samhällsviktig funktion. Arbetsmiljöverkets ställföreträdande generaldirektör Håkan Olsson

Den offentliga sektorn med vård, omsorg och hemtjänst är de branscher som har haft det tuffast under det senaste året. Här har pandemin förstärkt de brister i arbetsmiljön som länge funnits och det riskerar att få allvarliga konsekvenser för personalens hälsa, anser Håkan Olsson.

– Men man får inte glömma bort de branscher som varit kopplade till verksamhetskritiska delar. Hela transportsektorn har jobbat väldigt intensivt och även handeln. En annan del är skolans värld, i kölvattnet av att Sverige valt att så långt som möjligt hålla skolorna öppna.

Håkan Olsson tror att efterverkningarna av pandemin bland annat kommer att avspegla sig i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

– Jag befarar att det kommer en efterverkan, eller att vi redan är inne i en efterverkan, som innebär en ökad psykosocial ohälsa. Där kan man inte bara inkorporera de som jobbar i offentlig sektor, transport och skola. Det är väldigt många som jobbat hemifrån och det är klart att jobba på distans när man inte är van vid det påverkar också den psykosociala arbetsmiljön.

Enligt Håkan Olsson kommer det att behöva göras djupgående analyser efter pandemin av vad som har fungerat bra, vad som hade kunnat göras bättre och vilka andra lärdomar man kan dra. Pandemin kommer också att leda till ett nytt förhållningssätt när det gäller smittspridning.

– Jag tror att vi kommer att leva med ett förändrat beteende kring hur vi förhåller oss till smitta. Den delen kommer också göra att vi ändrar andra beteenden som kan påverka arbetslivet. Då är det viktigt att vi som myndigheter och andra organisationer på arbetsmarknaden är med på vad det kan innebära i form av behov av kompetensutveckling och stödfunktioner, säger Håkan Olsson.

Men det är viktigt att inte bara svartmåla utan även se till de positiva saker som kommit ut av pandemin, menar han. Det gäller till exempel att vi har blivit bättre på smittskydd, fått ett ökat fokus på den psykosociala arbetsmiljön och att det kommit fram innovativa tankar och idéer om hur arbetsmiljön kan förbättras ur ett tekniskt perspektiv.

– Det gäller att verkligen ta tillfället i akt att fundera kring vilka delar som går att förbättra med anledning av pandemin. Men även fundera över det som har fungerat bra. Vad är det som har varit positivt i det här och vad har vi dragit för lärdomar? Det får vi inte tappa bort i det fortsatta arbetet.

 

 

FAKTA

Arbetssjukdomar och covid-19

  • Pandemin har gjort att antalet anmälda arbetssjukdomar nästan fördubblades 2020, enligt preliminär statistik från Arbetsmiljöverket.
  • För kvinnor var ökningen hela 119 procent - framför allt är det kvinnor som jobbar inom vård och omsorg som har anmält att de blivit smittade och sjuka i covid-19. För män var ökningen 28 procent.
  • Andra anmälda arbetssjukdomar, till exempel de som orsakas av organisatoriska och sociala faktorer, ergonomiska eller fysikaliska, som buller och vibrationer, minskar.

Källa: Arbetsmiljöverket

bild på Krister Zeidler

Krister Zeidler

Mer om Coronaviruset

Senaste om Mer om arbetsmiljö