Vad händer med jobben när jorden blir varmare?
Publicerat 21 november 2019
Om medeltemperaturen stiger med 1,5 grad blir miljontals jobb i världen omöjliga att utföra. Det är jordbruket och byggsektorn i de fattigaste länderna som drabbas hårdast. I Sverige kommer värmeböljorna bli allt vanligare.
Den globala medeltemperaturen har ökat med nästan en grad sedan 1850, vilket i klimatsammanhang betraktas som en stor och snabb ökning. En ny rapport från den internationella arbetarorganisationen ILO visar hur klimatförändringarna påverkar hälsa, produktivitet och människans möjlighet att försörja sig.
Enligt rapportens beräkningar kommer 80 miljoner heltidsjobb i världen att försvinna om medeltemperaturen stiger med 1,5 grad fram till 2030. Det är jobben utomhus som i första hand blir omöjliga att utföra eftersom kroppen drabbas av värmestress vid för höga temperaturer.
– Värmestress leder till att man blir trött, får svårt att fokusera och att inre organ skadas. I värsta fall kan det leda till döden. Gränsen för värmestress går någonstans vid 35 grader för hårt kroppsarbete och vid 40 för ett stillasittande arbete, säger Karin Lundgren-Kownacki vid Lunds universitet som forskar på arbete i varmt klimat.
Det är alltså jobben inom jordbruket och byggsektorn som påverkas mest, men även turism, transportnäring, sophämtning och vissa industrijobb. ILO:s rapport visar att det är de fattigaste länderna i södra Asien och västra Afrika som drabbas hårdast eftersom merparten av den arbetande befolkningen jobbar just inom jordbruket.
Hur ser det då ut i Sverige? Här kommer de extrema värmeböljorna bli allt vanligare. I stället för vart tjugonde år kommer de att komma vart femte år eller oftare. Då kan det bli frågan om temperaturer på upp till 40 grader i södra Sverige. Med sommaren 2018 i färskt minne fick vi en föraning om hur det kan vara.
På Arbetsmiljöverket säger man att det finns ett slags gränsvärde i Sverige vad det gäller arbete i värme. Men det gränsvärdet gäller inte när det är solen som är värmekälla utan endast maskiner och processer. Arbetsmiljöverket har gjort ett försök att få till ett utökat gränsvärde.
– I förslaget till nya föreskrifter om arbetsplatsens utformning som vi hade ute på remiss i början av året ville vi utöka den till att även gälla skydd mot alltför varma arbetsplatser där värmen orsakas av solen. Men vi fick inte gehör för våra önskemål och eftersom det inte finns någon forskning än på hur många som skulle omfattas av utökningen så beslöt vi att behålla begränsningen, säger Gunnar Åhlander som är handläggare på Arbetsmiljöverket.
Han tror att det framför allt är avvikelsen från den normala temperaturen som kommer påverka arbetsplatserna i Sverige.
– En långsam höjning av medeltemperaturen kanske inte har samma betydelse som tillfälligt höga temperaturer vid en värmebölja. Det är svårt att säga om nya yrkesgrupper kommer att påverkas, säger Gunnar Åhlander.
När värmeböljan är ett faktum tycker han att man som arbetsgivare kan låta ventilationen gå även på natten, minska solstrålningen genom solskydd, öppna fönster under arbetsdagen, använd bordsfläktar för att öka hastigheten på luften, införa mer informella arbetskläder och tillåta friare arbetstider, om det är möjligt.
Forskaren Karin Lundgren Kownacki tycker att ILO-rapporten "Working on a Warmer Planet" fokuserar för mycket på luftkonditionering och maskiner som lösningar på problemet. Hon säger att det finns mycket annat att göra på ett tidigare stadie som kostar mindre för de fattigaste länderna.
– Det går att ha kalla zoner, kylvästar, fler raster, tätare vattenpauser och möjlighet att med jämna mellanrum kyla av händer, fötter och nacke.
Det händer i kroppen vid värmestress
- Kroppstemperaturen regleras genom att blodet transporteras till vidgade ytliga blodkärl nära huden där en avkylning sker via svettning. Ju varmare det är, desto mer blod pumpar hjärtat ut i kärlen och hjärtat slår snabbare.
- Vid extrema temperaturer orkar kroppen inte längre att reglera temperaturen och vi slutar svettas och får feber. Det ger en stress på hjärtat som kan ge blodtrycksfall, rytmrubbning, förmaksflimmer och som i värsta fall kan leda till hjärtstopp.
- De första besvären på värmestress kan visa sig redan efter ett par timmar i stark värme. Vätska, kyla och vila är botemedlet.
Källa: Petter Ljungman, hjärtläkare och forskare, Karolinska Institutet
Gerd Eriksson
Mer om Fokus
-
Minska smittan med bra ventilation
Fokus • Arbetsplatsen är en av de värsta smitthärdarna för coronaviruset. Särskilt riskfyllt är det att vistas i små mötesrum och andra trånga utrymmen. För att minska risken för smittspridning är det därför viktigt att ha bra ventilation och vädra ofta.
-
Svårt att påverka arbetsplatsen i hemmet
Fokus • Trots att många jobbar hemma just nu minskar arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön i hemmet när de nya föreskrifterna om arbetsplatsens utformning träder i kraft. Enligt Arbetsmiljöverket är det svårt för en myndighet att kräva stora förändringar av en bostad.
-
Tydligare regler ska skona handlederna
Fokus • Förra året kom nya regler kring medicinska kontroller vid handintensivt arbete. Men för att minska antalet belastningsskador måste också fler riskbedömningar göras ute på arbetsplatserna, säger Teresia Nyman, forskare och verksamhetschef vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Mobilförbud blev merarbete för lärarna
Arbetsmiljöarbete • Mobilförbud i skolan har flera positiva effekter men innebär också ytterligare en arbetsuppgift som läggs på en redan överbelastad lärarkår enligt högstadieläraren och huvudskyddsombudet Madeleine Wallin.
-
Få företag har strategier för att behålla äldre
Äldre • Vi behöver arbeta längre upp i åldern, trots det är det få chefer som har strategier det. Två viktiga insatser är att visa uppskattning för en äldre medarbetare eller anpassa arbetsuppgifter så att kroppen håller.
-
Fler använder AI i jobbet
AI • Fler använder AI i jobbet, enligt rapporten ”Svenskarna och internet” som släpptes nyligen. Att sammanfatta rapporter och felsöka programkod är några vanliga sätt att använda AI i sin yrkesroll.