Teknikkrångel begränsar lärare

Den svenska skolan blir mer och mer digitaliserad. Allt fler elever har tillgång till en dator eller en platta i skolan. Det visar en enkätundersökning som Skolverket har gjort.

Nästan hälften av lärarna i grundskolan och gymnasiet anser att digital teknik är ett viktigt pedagogiskt verktyg. De upplever mindre behov av fortbildning än för några år sedan.

Samtidigt finns det problem med tekniken, som påverkar lärarnas arbetsmiljö. Fyra av tio lärare i undersökningen säger att krånglande teknik är en begränsning för dem i deras roll som lärare, minst en gång i veckan.

– Frågan är brett ställd, säger Magnus Eriksson, undervisningsråd på Skolverket. Det kan vara allt från att program inte fungerar, till att uppkopplingen eller själva datorn inte fungerar.

I många skolor sköts kommunikationen med föräldrarna digitalt. Om systemen är svårhanterliga, eller inte anpassade till varandra, kan de också bli en del av teknikkrånglet i jobbet.

Ungefär hälften av förskolorna och grundskolorna kan få teknisk it-support genast, eller under samma dag. I gymnasieskolan har tre fjärdedelar tillgång till snabbt it-stöd. Andelen som kan få teknisk support samma dag har inte ökat sedan 2015, då Skolverket senast undersökte digitaliseringen.

Väntetiden kan nog upplevas som lång, om det är ett digitalt verktyg som läraren behöver för sitt arbete just då, tror Magnus Eriksson.

En av tio förskolechefer svarar att förskolan helt saknar teknisk support. De flesta av dem är fristående förskolor.
Av lärarna svarar ändå sju av tio att de i stor, eller ganska stor, utsträckning kan få stöd för den teknik som de använder i arbetet. Det är en ökning, konstaterar Magnus Eriksson.

Nästan alla skolor och förskolor har ett trådlöst nätverk som lärare kan koppla upp sig mot. Men nätverket är inte alltid så kraftfullt som det skulle behöva vara.

Ungefär hälften av rektorerna säger att deras nätverk inte klarar av att alla elever i en årskurs strömmar film samtidigt. Det har betydelse för de nationella proven, som görs i både grundskolan och gymnasiet. Från och med år 2022 ska de nationella proven göras digitalt och de kommer att kräva en rejäl och stabil internetuppkoppling.

Skolorna behöver alltså planera, och i många fall investera, för den här förändringen.

– Det är ju något som måste finnas på plats om bara ett par år, säger han.

Elevernas mobiltelefoner är ett problem på högstadiet och gymnasiet, tycker i alla fall lärarna. Hälften av högstadielärarna svarar att arbetet i klassrummet störs varje dag av att eleverna skickar sms, spelar spel eller använder sociala medier. Två av tre lärare på gymnasiet har samma upplevelse. Det såg likadant ut i undersökningen 2015.

Eleverna svarar lite annorlunda när en liknande – men inte helt jämförbar – fråga ställs till dem. Åtta av tio högstadieelever, och sex av tio gymnasieelever, säger att de störs på få lektioner, eller inte på några.

– Det ser ut som att eleverna har en annan bild, säger Magnus Eriksson.

Ladda ner rapporten Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning