Bättre samordning krävs i e-handeln

Black Friday och Cyber Monday är en utmaning för redan hårt prövad personal på paketterminaler och paketombud i butiker, kvartershandlare och på bensinstationer.

E-handelns andel av detaljhandeln har, enligt E-barometern, tredubblats sedan 2007, från tre till nio procent. Bara mellan 2017 och 2018 ökade handeln med 15 procent. Den kraftiga ökningen har gjort att Arbetsmiljöverket under hösten inspekterat 750 paketterminaler och postombud i butiker runt om i landet. Nästa år fullföljs inspektionen av hela e-handelskedjan med besök hos avsändarna och transportörerna.

– Mängden paket har ökat kraftigt, och med det belastningarna. Tunga manuella lyft har blivit fler och arbetsgivarna har inte hunnit med att investera i lyfthjälpmedel. Det kan dock vara svårt för dem att förutse hur stort flödet ska bli, säger Eric Storbjörk´, projektledare på Arbetsmiljöverket för inspektionsinsatsen.

Ett flertal aktörer och arbetsplatser är inbladade under paketens resa från fabrik till konsument. Detta skapar en utmaning för arbetsmiljöarbetet, när arbetsgivare har andras arbetstagare i sin verksamhet.

– Samordningen av arbetsmiljöansvaret kan bli bättre, ansvaret kan bli tydligare ute hos många av arbetsgivarna, säger Eric Storbjörk.

Arbetsmiljöansvaret för en arbetstagare ligger alltid hos arbetsgivaren. Men när arbetstagare från olika arbetsgivare arbetar på en arbetsplats ska arbetsgivaren för den verksamheten samordna arbetsmiljön med andra arbetsgivare, enligt arbetsmiljölagen.

Postombud kan till exempel vara beroende av hur kommunikationen med speditören fungerar, ergonomin påverkas av hur paketen är lastade, hur tunga paket som skickats, och hur högt lastad buren är, och chaufförerna påverkas av varierande underlag och vilka lyfthjälpmedel som finns till hands.

– Det finns mycket som kan behöva undersökas och samordnas. Ett sätt är att arbetsgivarna delar varandras riskbedömningar, men så går det många gånger inte till, säger Eric Storbjörk.

Han säger att arbetsmiljölagens formuleringar inte ger en konkret vägledning för samordningen. Den är medvetet brett formulerad för att passa i många verksamheter.

– E-handeln har ritat om logistiken och det kommer att bli intressant att se hur lagen fungerar i relation till det inspektionsinsatsen kommer fram till.

På paketterminalerna har Arbetsmiljöverket ställt många undersökningskrav kopplat till belastning. Krav har ställts på lyfthjälpmedel, och kring psykosociala frågor som stress och kränkande särbehandling. Vanliga krav till paketombuden är bättre systematiskt arbetsmiljöarbete och utbildning i belastningsergonomi.

Paketombudens medlemsorganisation Sveriges Paketombud välkomnar inspektionerna.

– De krav som ställts har varit rimliga. Det behövs en bra arbetsmiljö. Prognosen pekar mot att e-handeln ska gå upp till hälften av den totala detaljhandeln. Då talar vi om enorma flöden, säger Olle Janrik, vice VD på Sveriges Paketombud.

Han säger att ombuden löser de arbetsmiljökrav de får.

– Men ansvaret för arbetsmiljön blir otydligt eftersom pakethanteringen i butikerna är en del av paketoperatörernas verksamhet, samtidigt som ombuden har butiken som arbetsgivare.

På lång sikt efterlyser han samordning av utbildning och riktlinjer för alla små tobakshandlare, servicebutiker och ombud hos de stora dagligvarukedjorna.

– Det är inte effektivt att 3 500 handlare ska leta reda på paketvagnar och skaffa egen kontakt med en ergonom. Vi som medlemsorganisation kan ha den samordnande funktionen, och vi försöker påverka paketoperatörerna att ta tag i detta, säger Sveriges Paketombuds Olle Janrik.

Fotnot: E-barometern ges ut i samarbete mellan PostNord, Svensk Digital Handel och HUI Research.