Mobbning utreds opartiskt med norsk metod

Den norska metoden "Faktaundersökning" är utvecklad av forskare i samarbete med Arbeidstilsynet och arbetsmarknadens parter. Faluns kommun, med cirka 5 000 anställda, har inspirerats av metoden och anpassat den efter svenska förhållanden.

– I mångt och mycket påminner det om en polisiär förundersökning. Det man anklagar någon för måste man också stå för. Det är inte tillåtet med några anonyma anklagelser eller vittnesmål. Man måste kunna få en chans att försvara sig om det är något man anklagas för, säger Richard Mårtensson, HR-chef i Faluns kommun.

Sedan 2014 har fem utredningar gjorts. Inte sällan slutar de som anmält kränkande särbehandling, där även mobbning ingår, sitt jobb eller blir utköpta. I Falun är samtliga kvar i organisationen i dag.

Att medarbetarna har tilltro till metoden och upplever den som schyst och rättvis är också en förutsättning för att den ska fungera, anser Richard Mårtensson.

– Om man inte har rättvisa strukturer och processer för att hantera de här frågorna kommer det alltid finnas förlorare. Mitt mål är att alla som deltar, oavsett om man är anmälare, har blivit anmäld eller är vittne, ska ha förtroende för själva processen.

Utredningen bygger på att organisationen har en policy för lika rättigheter och en handlingsplan mot kränkande särbehandling. När en anmälan kommer in avgör HR-chefen, i det här fallet Richard Mårtensson, om det ska göras en utredning eller inte utifrån föreskriften om organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö.

– Ibland får man upp ett ärende och kan direkt se att det inte är kränkande särbehandling. Ett tydligt tecken är att det är två jämbördiga parter som beter sig lika illa mot varandra. Det är egentligen väldigt vanligt att människor inte kommer överens i ett arbetslag. Då behöver vi någon form av konfliktlösning mellan de här personerna, säger han.

Går anmälan vidare lämnas den över till en utredare som företagshälsovården handlat upp, allt för att utredningen ska vara så rättssäker och oberoende av arbetsgivaren som möjligt.

– Har vi en anmälan och man förnekar att man utsatt någon för kränkande särbehandling samlar vi in dokumentation och börjar höra alla vittnen. Sedan gör utredaren en oberoende analys och bedömning som arbetsgivaren inte kan påverka.

Utredaren avgör om det rör sig om kränkande särbehandling eller inte, men kan också komma fram till att det finns organisatoriska brister som kan få sådana konsekvenser. Den som är anmäld blir då helt friad från anklagelserna. Andra slutsatser är att det handlar om en okynnesanmälan eller att den anklagade brutit mot arbetsgivarens regler och att andra personer drabbats. Utifrån utredarens slutsatser beslutar sedan arbetsgivaren om vilka åtgärder som ska vidtas.

– Mitt absoluta mål är att en person som betett sig illa mot en annan kan ta honom eller henne i handen och säga förlåt. Det handlar om att få upprättelse och det är den mest läkande effekten, säger Richard Mårtensson.