Jobbet vanligaste platsen för hot och våld
Publicerat 4 december 2017
Det sker mer hot och våld på jobbet än det gör på gatan eller i hemmet. Värst drabbad är vård och omsorg. Andra utsatta branscher är handel, transport och utbildning. Men det går att jobba förebyggande. Enligt kriminologen Sofia Wikman sker inte lika många incidenter på arbetsplatser med rimlig arbetsbelastning och god trivsel.
Det arbetsrelaterade våldet har ökat sedan 1980-talet och är i dag vanligare än både gatuvåld och våld i hemmet, visar SCB:s undersökningar av befolkningens levnadsförhållanden. Mest utsatta är kvinnor och särskilt de som arbetar inom vård och omsorg.
På senare tid har framför allt förhållandena på landets akutmottagningar uppmärksammats. Personalen vittnar om hotfulla vänner och anhöriga till patienter som vårdas för skottskador eller annat gängrelaterat våld.
Arbetsgivaren ska ta bort orsakerna till riskerna och i andra hand mildra riskerna.
– Om riskerna inte helt går att förebygga får man åtgärda med till exempel larm, kameror och väktare, säger Pia Schyberg, socionom och sakkunnig på Arbetsmiljöverket.
Omkring 45 procent av sjuksköterskorna och vård- och omsorgspersonalen uppger att de utsatts för hot eller våld de senaste tolv månaderna, visar Arbetsmiljöverkets undersökning om arbetsmiljön 2015.
Störst är problemet inom psykiatrisk vård och äldreomsorg. Men även andra yrkesgrupper som jobbar med människor i behov av hjälp, som socialsekreterare och handläggare på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, upplever en ökad utsatthet.
Enligt Sofia Wikman, kriminolog vid Högskolan i Gävle, hänger ökningen ihop med nedskärningarna i offentlig sektor under 1990-talet. Minskade resurser och färre anställda i kombination med hög arbetsbelastning och stress spär på riskerna för hot och våld, anser hon.
– Affekter, känslor, smittar från personalen till klienterna och tvärtom. Är det mycket stress i luften påverkar det hela arbetsgruppen. Arbetsplatser där folk trivs, har ett tydligt uppdrag och vet vad de ska göra har mycket mindre hot och våld.
Det har också skett en förskjutning där hot och våld i arbetslivet mer ses som en fråga om lag och ordning, menar hon.
– Tidigare såg man hot och våld som ett problem för arbetsplatsen. Nu lägger man ansvaret mer på polisen. Man har omdefinierat arbetsmiljöproblem till brottsproblem och det förhindrar lösningar.
Sofia Wikman har gått igenom ett stort antal arbetsskadeanmälningar om hot och våld till Arbetsmiljöverket och anmälarna efterlyser framför allt förbättringar i den egna verksamheten.
– Jag hade förväntat mig att det skulle vara mer krav på polisnärvaro och väktare, men det mesta handlade om organisatoriska åtgärder, mer personal, rutiner för överlämning och liknande. Att helt enkelt få resurser för det verksamheten är till för.
En bransch som traditionellt varit förknippad med hot och våld är handeln. Där har ökningen av butiksrån bromsats upp, bland annat till följd av minskad konthantering och förbättrad säkerhet. Samtidigt ställs butikspersonal ofta inför situationer som upplevs som hotfulla eller obehagliga.
– Vi har fått en annan utsatthet kring både stölder och vanliga besök i butiken där våra medlemmar uppfattar att det blivit en råare stämning. Man har lättare till att hota, trakassera och vara otrevlig. Det har också blivit vanligare i dag att dra fram en kniv eller en pistol än vad det var för några år sedan, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.
Utbildning och transport är andra branscher där hot och våld förkommer. Med jämna mellanrum rapporteras om den stökiga arbetsmiljön i skolan och busschaufförer och tågvärdar som utsätts för hot och trakasserier av passagerare.
Det finns en rad åtgärder för att förebygga hot och våld på arbetsplatsen, allt ifrån tekniska hjälpmedel till säkra rutiner och utbildning i bemötande. Mycket handlar om organisationsfrågor.
– Det måste finnas en balans mellan krav och resurser. Sedan måste arbetsgivaren se till att den fysiska miljön minimerar riskerna för att bli utsatt för hot och våld. Ledningen måste också vara tydlig med att det inte är okej med hot och våld, säger Pia Schyberg.
Sofia Wikman lyfter fram återkoppling från medarbetarna som en viktig del i det förebyggande arbetet.
– Det är viktigt att ständigt prata om de här frågorna på arbetsplatserna. Jag tror att fikapausen är jättebra. Då kan man prata om det på ett informellt sätt med kollegorna. Det gör också att man får sammansvetsade team i personalen, vilket i sig är förebyggande, säger hon.
Förebygg hot och våld
- Gör en strukturerad kartläggning tillsammans med skyddsombud och arbetstagare av arbetsuppgifter, risker och andra faktorer som kan leda till hot och våld.
- Gör en riskbedömning utifrån kartläggningen och diskutera hur stor sannolikheten är att arbetsplatsen kan drabbas av hot och våld. Väg samman vilka konsekvenser det skulle kunna få på arbetsplatsen.
- Åtgärda riskerna. Några faktorer som kan vara viktiga att undersöka och åtgärda är den fysiska arbetsmiljön, hot och kränkningar på internet, den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, ledningens inställning till säkerhet och säkerhetsprioriteringar.
- Följ upp vidtagna åtgärder regelbundet och kontrollera att de fungerar som planerat, om de behöver justeras eller om fler åtgärder behövs.
Krister Zeidler
Mer om Fokus
-
Minska smittan med bra ventilation
Fokus • Arbetsplatsen är en av de värsta smitthärdarna för coronaviruset. Särskilt riskfyllt är det att vistas i små mötesrum och andra trånga utrymmen. För att minska risken för smittspridning är det därför viktigt att ha bra ventilation och vädra ofta.
-
Svårt att påverka arbetsplatsen i hemmet
Fokus • Trots att många jobbar hemma just nu minskar arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön i hemmet när de nya föreskrifterna om arbetsplatsens utformning träder i kraft. Enligt Arbetsmiljöverket är det svårt för en myndighet att kräva stora förändringar av en bostad.
-
Tydligare regler ska skona handlederna
Fokus • Förra året kom nya regler kring medicinska kontroller vid handintensivt arbete. Men för att minska antalet belastningsskador måste också fler riskbedömningar göras ute på arbetsplatserna, säger Teresia Nyman, forskare och verksamhetschef vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Mobilförbud blev merarbete för lärarna
Arbetsmiljöarbete • Mobilförbud i skolan har flera positiva effekter men innebär också ytterligare en arbetsuppgift som läggs på en redan överbelastad lärarkår enligt högstadieläraren och huvudskyddsombudet Madeleine Wallin.
-
Få företag har strategier för att behålla äldre
Äldre • Vi behöver arbeta längre upp i åldern, trots det är det få chefer som har strategier det. Två viktiga insatser är att visa uppskattning för en äldre medarbetare eller anpassa arbetsuppgifter så att kroppen håller.
-
Fler använder AI i jobbet
AI • Fler använder AI i jobbet, enligt rapporten ”Svenskarna och internet” som släpptes nyligen. Att sammanfatta rapporter och felsöka programkod är några vanliga sätt att använda AI i sin yrkesroll.