Åtta saker som påverkar olycksrisken

Arbetsmiljöverket har i rapporten ”Arbetsolycksrisk – faktorer som beskriver skillnad i risk och förändring över tid” rangordnat åtta riskfaktorer för en arbetsolycka. Yrke, bransch och arbetsuppgifter utgör de största riskerna. Det gäller bland annat för dem som jobbar med bygg- och anläggningsarbete, lantbruk och industriproduktion. Har du dessutom utländsk bakgrund och jobbar i en stor organisation som är utspridd på flera arbetsställen är du ännu mer utsatt.

När de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar risken för att råka ut för en arbetsolycka med 25 gånger.

– Du kan vara på en arbetsplats som är riskfylld och tillhöra en yrkesgrupp som har högre risk än andra på samma arbetsplats. När de olika riskerna läggs ihop visas en samlad riskbild, säger Annette Nylund, senior analytiker på enheten för statistik och analys på Arbetsmiljöverket.

Individuella faktorer som kön, ålder och bakgrund har inte lika stor betydelse. I början av 1990-talet var risken dubbelt så stor för män som för kvinnor att råka ut för en olycka, men den har jämnats ut allt mer. Däremot ökar olycksrisken om du har ett annat födelseland än Sverige. Andelen sysselsatta med utländsk bakgrund har också nästan fördubblats mellan 1993 och 2012.

– Det är en varningsklocka. Det kommer ännu fler med annan bakgrund in i svenskt arbetsliv. Då måste man förstå vad som krävs för att det inte ska bidra till ökad olycksrisk. Det kan till exempel handla om kulturfaktorer – sätt att se på risker, säger Annette Nylund.

Utbildning är en viktig nyckel för att minska olycksriskerna. Har du någon form av högskoleutbildning och jobbar som maskinoperatör är risken mindre att du ska råka ut för en olycka än för dina arbetskamrater som saknar högre utbildning.

– Någonting följer med utbildningen som gör att sannolikheten minskar att man råkar ut för en olycka. Det kan handla om allt från förståelsen för risker och att man beter sig mindre riskfyllt, till att kunna läsa och förstå instruktioner.

Arbetsmiljöverkets rapport tar också upp de strukturförändringar i samhället som påverkar olycksrisken över tid. Den strukturförändring som bidragit mest till att göra arbetet säkrare är just utbildningsnivån och att allt fler har eftergymnasial utbildning. Det finns också ett samband mellan högre utbildningsnivå, utveckling och bättre hälsa.

Även den ekonomiska krisen i början av 1990-talet då tiotusentals industrijobb med hög risk försvann har haft stor betydelse. Detsamma gäller för IT- och tjänstesektorns framväxt de senaste decennierna.

En annan viktig strukturförändring i arbetslivet hänger ihop med teknikutvecklingen. Säkrare maskiner och ökad automatisering har lett till färre arbetsolyckor. Appar och andra digitala hjälpmedel har också gjort arbetet säkrare.

– Teknologiförändringar påverkar vad du gör i en verksamhet. Det är en väsentlig faktor. När du gör investeringar i teknologi har du ofta också ett incitament till att göra arbetet säkrare, säger Annette Nylund.

En av slutsatserna i rapporten är att det inte är individerna på arbetsplatsen som förklarar skillnaderna i olycksrisk. I stället handlar det om vad man gör på jobbet, typ av produktion och komplexiteten i arbetet.

– Det betyder att det är påverkansbart och det är den viktigaste slutsatsen. Det handlar om åtgärder som kan förändra verksamheten på arbetsplatsen. På lång sikt kan man också se att teknikutvecklingen har en väldigt positiv betydelse.

Kartläggningen och jämförelsen av risker i arbetslivet kan också användas av beslutsfattare som underlag för politiska styrmedel, till exempel för att höja utbildningsnivån i samhället eller stimulera teknikutvecklingen.

– Det räcker inte med en ensidig fokusering mot det riskfyllda, utan det handlar också om att arbeta systematiskt med arbetsmiljön och att jobba för att skapa det goda arbetslivet, säger Annette Nylund.