Det här vill vi veta om arbetsmiljön

De flesta som hör av sig till Arbetsmiljöverkets svarstjänst ringer (sju av tio frågeställare) men andelen mejl har ökat stadigt de senaste åren. Den avspeglar det ökade tempot i samhället, säger enhetschefen Alexandra Falke. Egentligen är samtal bättre, tycker hon.

– Då kan man resonera lite mer och ställa de följdfrågor som behövs.

På svarstjänsten svarar tolv personer på arbetsmiljöfrågor med utgångspunkt i lagar och föreskrifter. De flesta har samhällsvetenskaplig högskoleutbildning, till exempel juristexamen. Tio olika språk talas inom gruppen. Hittills i år har över 30 000 arbetsmiljöfrågor kommit in. Årssiffran kommer sannolikt att bli cirka 40 000, en aning lägre än föregående år, bedömer Alexandra Falke.

Vissa arbetsmiljöfrågor är ständigt aktuella. Nio ämnesområden har legat på tio-i-topplistan tre år i rad.
Frågor om arbetsplatsens utformning står hittills för den högsta andelen (7,5 procent). De handlar om exempelvis luftkvalitet, ventilation och mögel. På andra plats hamnar skyddsombudsfrågor (cirka 6 procent).

– Skyddsombud kan undra generellt vilka befogenheter de har i sin roll, men också hur de ska agera i en konkret situation som har uppstått, säger Alexandra Falke.

Kemi och hygieniska gränsvärden ligger på tredje plats (strax under 6 procent). Det är till exempel frågor om nya skyltar och om märkning av kemikalier (piktogram).

– Vi får också mycket frågor om limmet som används när man arbetar med naglar och ögonfransar.

Den hetaste nya föreskriften, om organisatorisk och social arbetsmiljö, märks ännu inte så mycket i frågorna – kanske lite förvånande. Förklaringen är att myndigheten har satsat stort på information, på webben och på träffar runt om i landet, tror Alexandra Falke.

– Reglerna är också lättlästa och tydliga. Föreskriften har landat bra.

Ungefär var tionde fråga slussas vidare till andra myndigheter. Privatpersoner ringer till exempel ofta med asbestfrågor, trots att kommunen är rätt instans. Arbetsgivarna står för närmare hälften av samtalen i de fall där det framgår vilken roll frågeställaren har. Ungefär var fjärde fråga kommer från arbetstagare och lite mer än var tionde från skyddsombud. Över en fjärdedel av alla samtal rör byggsektorn – när samtalen kan knytas till en viss bransch. På andra plats kommer vård och omsorg.

– Det är inte så konstigt, säger Alexandra Falke. Det finns mycket risker samlade på byggarbetsplatser och de är naturligt länkade till många av våra föreskrifter.

Via svarstjänsten går det också att tipsa Arbetsmiljöverket om missförhållanden i arbetsmiljön. För tips som kommer från arbetstagare, och som rör den arbetsplats där de jobbar, råder absolut sekretess.

Tips från utomstående hamnar i en annan kategori. Hittills i år har 1 848 sådana tips kommit in. Det är svårt att jämföra med tidigare år, eftersom de då hanterades annorlunda.
Byggbranschen ligger i topp även när det gäller tips om brister. Över sex av tio tips rör byggarbetsplatser och handlar främst om fallrisker. När det finns uppgift om saken, är tipsaren i sju fall av tio en privatperson som har sett något som verkar läskigt.

– Ofta är det någon som går förbi och ser att det pågår arbete på ett tak, utan att man kan se något fallskydd. Det ser farligt ut och man vill upplysa oss om det.

Konkurrenter är den näst största tipsargruppen. Alexandra Falke kan inte uttala sig om vad som ligger bakom tipsandet. Det kan vara ett sätt att försöka komma åt företag som vinner upphandlingar genom att konkurrera med dålig arbetsmiljö. Den som själv arbetar i branschen har ju också mer kunskap om hur arbetet ska utföras.

– Vi kan bara notera att tipsen från konkurrenter är tillräckligt många för att bli en egen kategori i statistiken, säger hon.