Hoppa till huvudinnehållet
Arbetsmiljöarbete

Kollegors stöd kan hjälpa medarbetare i kris

Först pandemin och nu kriget i Ukraina. Kriser som skapar oro eller drabbar anställda personligen kan leda till att medarbetare tappar fotfästet och får svårare att klara av sitt jobb. Men stöd från chefer och kollegor med bland annat avlastande samtal kan hjälpa dem som mår psykiskt dåligt.

Invasionen i Ukraina kan leda till ett ökat behov av krisstöd på arbetsplatserna. En del företag och organisationer har medarbetare i det krigshärjade landet eller i närområden. Det finns också anställda som är oroliga över anhöriga som berörs direkt av kriget. Men krisen kan också leda till en flyktingvåg och att sjuka och skadade får vård i Sverige, något som kan påverka flera yrkesgrupper.

Mattias Klawitter
Mattias Klawitter, samordnare för krisstöd på Falck Healthcare.
Bild: Jezzica Sunmo

– Det finns redan nu arbetsgrupper inom vården och kommunal förvaltning som möter svårt sjuka patienter eller flyktingar som kommer direkt från Ukraina. Då kan det behövas krisstödjande insatser för medarbetarna, säger Mattias Klawitter, psykolog, organisationskonsult och samordnare för krisstöd på Falck Healthcare.

Tufft med två händelser efter varandra

Eftersom Ukrainakriget kommer så tätt inpå coronapandemin tror han att det finns risk för att vissa yrkesgrupper kan drabbas extra hårt av stress och ökad sjukfrånvaro.

– Man klarar kanske av en händelse, men två händelser efter varandra kan vara svåra att hantera. Då har inte psyket riktigt mekanismer för att hålla saker ifrån sig. Det blir svårt att återhämta sig helt enkelt.

Mattias Klawitter menar att företag och organisationer behöver identifiera grupper där man behöver tänka extra mycket kring riskanalys, särskilt i kommunal förvaltning och sjukvårdsregionerna.

– En viktig del av kristänket är att en person förlorar sina resurser under en period, som sin förmåga att kunna koncentrera sig, engagera sig på jobbet eller hålla många bollar i luften. Därför kan det vara viktigt att anpassa arbetssituationen för medarbetaren, säger han.

Gruppen kan stötta

Arbetsgivaren är skyldig att ha beredskap och rutiner för krisstöd, något som många stora organisationer också har. Ett effektivt sätt att bemöta den oro och stress som en krissituation orsakar är att ha avlastande samtal i grupp.

–  Gruppen har en förmåga att mobilisera resurser för att stärka varandra. Det är den egna arbetsgruppen som ska göra det här med sin närmaste chef. Då blir det väldigt strukturerat på ett sätt som kommer att bidra till att man känner sig stärkt av den gemenskap som byggs upp kring det här.

Det är också viktigt att arbetsgivaren informerar om vilka stödresurser som finns i organisationen. Däremot ska man inte pådyvla stödsamtal utan erbjuda det. Alla har inte behov av att prata med någon, men det är en viktig signal till de anställda för att visa att man bryr sig.

– De flesta som är i akut kris brukar acceptera att bli uppringd av någon. Det är inte lika bra att ge ett telefonnummer för de flesta av oss kommer inte att ringa det numret även om vi mår dåligt, säger Mattias Klawitter.

– Sedan får man se vad det leder till. Det kan vara ett samtal, det kan vara tre samtal och, i något enstaka fall, en längre traumabearbetande behandling. Men det är väldigt ovanligt. De flesta krissamtal är avlastande samtal några gånger.

Cheferna i en organisation har en väldigt viktig roll för att fånga upp signaler från medarbetare som mår dåligt och hantera de anställdas oro. Därför kan de också behöva handledning för att kunna hantera kriser.

– Vår erfarenhet säger att det engagemang som chefen kan uttrycka när personal mår väldigt dåligt och är i kris ofta är helt avgörande för hur det utvecklas framöver. Därför är chefshandledningen oerhört avgörande, säger Mattias Klawitter.

TIPS

Så gör ni en krisplan

  • Tillsätt en krisgrupp med tydlig rollfördelning och kunskap, resurser och befogenheter att leda arbetsplatsen genom krisen.
  • Gör en krisplan som anger vad som ska göras och vad som är viktigt att tänka på vid en krissituation. I krisplanen anges till exempel vad som gäller vid intern och extern information, krisstöd och stöd till anhörig.
  • Gör en risk- och sårbarhetsanalys för att identifiera krissituationer som kan bli aktuella på er arbetsplats.
  • Komplettera krisplanen med rutiner som anger mer i detalj vilka åtgärder som ska vidtas vid varje identifierad krissituation.
  • Skapa kontaktlistor till närstående och externa aktörer, såsom polis, företagshälsa och arbetsrättsjurist. Se till att hålla listorna uppdaterade. 
  • Utbilda och säkerställ att de som ansvarar för en åtgärd i en krissituation har kunskaper att utföra uppgiften.
  • Informera medarbetarna om arbetsplatsens arbete med krishantering - vad som gäller, vem som är ansvarig, viktiga rutiner och dokument.
  • Utvärdera krisarbetet när krisen är över och ta lärdom inför framtiden. Det sägs att de som bäst hanterar en kris är de som tidigare tagit sig igenom en kris.

Källa: Prevent

bild på Krister Zeidler

Krister Zeidler

Mer om Arbetsmiljöarbete

Prenumerera

Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.

Prenumerera

Senaste om Ledarskap