Digitala skyddsronder ett alternativ under pandemin

I november redovisade Statistiska Centralbyrån att var tredje person som arbetar gör det hemifrån åtminstone någon dag i veckan. Hemarbetet ställer större krav på arbetsgivarna när det gäller den sociala och organisatoriska arbetsmiljön.

– I och med att arbetsgivaren inte träffar arbetstagarna direkt kan det vara svårt att läsa av hur exempelvis arbetsbelastning och arbetstidens förläggning fungerar i praktiken. Det blir helt enkelt svårare att ha koll på det dagliga arbetet och uppmärksamma risker i arbetsmiljön när man inte ses, säger Ulrich Stoetzer, Arbetsmiljöverkets expert. 

I och med att cheferna inte kan se direkt om arbetstagaren exempelvis bara arbetar dagtid som överenskommet så måste man utveckla verktyg att kontrollera detta, påpekar Ulrich Stoetzer.

– Bland annat kan man kontrollera så att mejltrafik efter arbetstid inte förekommer.

Ulrich Stoetzer betonar att en hälsosam arbetssituation vid arbete hemifrån kräver ett bra samarbete mellan chef och medarbetare.

– För att cheferna ska kunna uppfylla sitt arbetsmiljöansvar när man inte fysiskt kan vara på plats och observera vad som sker så måste de förlita sig på samtalet med arbetstagarna. Skyddsombud och fackliga företrädare är viktiga bryggor i det samtalet för att samla och vidarebefordra information.
Det kan initialt kräva ett större engagemang från allas sidor.

Utmaningarna med att faktiskt få till en fungerande organisatorisk och social arbetsmiljö när man arbetar på distans är flera. Att få riktlinjerna om arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling att hålla i praktiken kan vara en utmaning. Att var och en tar ansvarar för sin del i arbetsmiljöarbetet en annan.

– Det är viktigt att det finns forum för att ta upp arbetsmiljöfrågor och att arbetstagaren verkligen rapporterar om det finns brister i arbetsmiljön, exempelvis till chef eller skyddsombud, säger Ulrich Stoetzer.

Han vill slå ett slag för digitala skyddsronder, som kan vara att säkerställa att arbetsmiljöarbetet inte stannar upp under pandemin.

– Videoskyddsronder är ett medel att lösa problemet med att vi inte kan ses. Jag tror att det kommer finnas fler lösningar med tiden. Där vet nog cheferna och arbetstagarna bäst utifrån sin verksamhet hur de på bästa sätt ska säkra att arbetsmiljöarbetet fungerar. Fantasin sätter gränserna.

Ulrich Stoetzer vill också lyfta vikten av att värna om den sociala arbetsmiljön, att samarbete och stöd mellan kollegor fungerar och att ingen utsätts för kränkande särbehandling.

– Det kan vara svårare att få till ett bra samarbete när man inte kan ses. Vi kommunicerar inte bara med ord utan vårt kroppsspråk säger en hel del. Här måste man anpassa sig till den nya situationen och finna sätt att vara tydliga och när det är möjligt, faktiskt ses fysiskt då och då.

Enligt Ulrich Stoetzer gäller det att vara tydlig med att alla former av kränkande särbehandling inte är accepterat.

– Och det handlar också om sådant som möjliggörs via digitala media, exempelvis att frysa ute någon genom att inte kalla dem till ett videomöte.