Bättre kristänk med reflektion

Många organisationer tror sig ha en god beredskap för vad de ska göra vid en naturkatastrof, ett terrordåd eller annan olycka. Men Susanne Hede, som är doktor i psykologi, menar att det finns en hel del som chefer kan göra för att den ska bli ännu bättre. I sin avhandling om ledarskap vid kriser har hon tittat på krisberedskapen hos kommunala chefer.

– De chefer som var bäst på krisberedskap hade varit med om kriser tidigare och hade erfarenhet av vad som händer. Sen var förvånande många av cheferna oförberedda på kommuninvånarnas reaktioner vid en kris - att människor reagerar olika och inte gör på samma sätt. Likadant kan det vara i en privat organisation och därför går det inte att ha en krismall som passar alla. 

Hon menar att en chef också bör känna till bättre hur media fungerar i kriser. Braskande löpsedlar med ordet "panik" är inte sällan förekommande. Men Susanne Hede säger att människor i kriser sällan hamnar i panik. I stället gör de rent mänskligt och psykologiskt det de tror är bra, även om det kan tyckas irrationellt i andras ögon.

– Därför är det viktigt att tänka ut hur kommunikationen i en organisation ska fungera under en kris, dels internt och dels utåt till media och allmänheten så att det inte blir skilda budskap.

Har man alltså som chef en gång varit med om en kris lär man sig att hantera en liknande kris nästa gång. Men det kan göra att man stirrar sig blind på just den typen av händelse och glömmer beredskap för helheten. Susanne Hede menar att en organisation behöver träna och reflektera runt kriser tillsammans, som en del i arbetsvardagen. Vi ska passa på när det händer saker runt omkring som vi kan ta lärdom av.

– Det går inte att sätta ett mått på hur ofta man ska ha krisövning. Men att chefen samlar alla i en organisation snabbt i en timme när det härjar en skogsbrand på annat håll eller kanske varit ett terrorattentat och gemensamt pratar om hur det ser ut för oss på vår arbetsplats och vad gör vi om det händer här. Det ökar medvetenheten och gör att var och en lättare uppmärksammar risker och när en kris utvecklas.

En del som lätt glöms bort i krishanteringen är utvärderingen, menar Susanne Hede. Vi kan planera för olika övningar länge och väl, men glömmer själva utvärderingen efteråt med frågor som: vad var det för kris, hur hanterade vi den och vad lärde vi oss? Men framförallt - vad kunde gått fel om omständigheterna varit annorlunda? En bra utvärdering gör både chefer och medarbetare bättre rustade för kriser.

– Det är kanske inte så säljande att prata risker och kriser. Men den organisation som gör det är bättre rustad och mindre sårbar.

Sen menar Susanne Hede att de som jobbar inom samhällsnyttiga verksamheter som el, vatten och mat borde ha en vardagsplan med ett högre risktänk än andra.

– Det finns såklart en gräns för hur trygga vi kan vara och hur många rutiner vi kan bygga upp för att undvika fel. I slutändan handlar det om hur mycket resurser vi vill lägga på det.