Personlighetstest – så gör de mest nytta

Det finns en uppsjö arbetspsykologiska test som är anpassade för den svenska arbetsmarknaden. Oftast bygger de på någon form av självskattning utifrån fem övergripande dimensioner av personligheten: öppenhet, målmedvetenhet, utåtriktning, vänlighet och känslomässig stabilitet. De är i sin tur indelade i underkategorier för att få fram mer specifika, arbetsrelaterade egenskaper. En av fördelarna med testerna är att de är helt neutrala när det gäller kön, etnicitet och ålder.

– Med vetenskapligt beprövade tester pratar vi inte bara om en mer rättvis process utan även en pålitlig sådan. Testerna är utformade på så sätt att risken för diskriminiering är låg, säger Kristina Langhammer, ledarskapskonsult och arbets- och organisationspsykolog som forskat om urvalsprocesser vid rekrytering.

En del arbetsgivare googlar sina arbetssökande och tittar på deras profiler på sociala medier. Andra litar på referenser och magkänslan vid intervjutillfället. Men med för mycket information ökar risken att subjektiva värderingar spelar in i bedömningen, menar Kristina Langhammer.

– Det finns ett antal aspekter som är relevanta för jobbet och då ska man fokusera på dem, vilket tester gör. Man kan uppleva att man får mindre information genom tester, men det handlar om att få rätt information om den här personen.

Testerna är för det mesta utformade så att det inte ska gå att ge en förskönad bild av sig själv.

Mest får man ut av personlighetstest i början av rekryteringsprocessen, anser forskare. Genom att screena de som söker ett arbete kan man få fram ett antal kandidater till jobbet med just de egenskaper som efterfrågas. Men de flesta arbetsgivare gör fel och använder test i slutet av processen. Resultaten används dessutom ofta som diskussionsunderlag, vilket gör att validiteten i testet går förlorad.

– De företag som får nytta av test använder det tidigt i processen, väger ihop resultaten och sätter gränsvärden. Sedan går man vidare till nästa steg som kanske är intervju eller referenstagning. Att i sista stund anlita någon som ska tolka psykologiska test har marginell betydelse och är inte värt pengarna, säger Anders Sjöberg, docent i arbetspsykologi vid Stockholms universitet.

Ska man anlita ett testföretag behöver man förbereda sig väl och veta varför man gör det. Arbetsgivaren måste i förväg veta vilka egenskaper som man är ute efter hos en arbetssökande. Beställaren behöver också ha kunskap om hur testerna fungerar och ställa krav på dokumenterad vetenskaplighet och tydlighet.

Anders Sjöberg säger att det finns flera aktörer på marknaden som följer de vetenskapliga direktiv som finns. Ofta tar det flera år att utveckla och validera personlighetstest. Testföretagen kan också certifiera sina test.

Jobmatch Talent är ett av två testföretag som blivit certifierade för den svenska marknaden. Deras test visar på 30 arbetsrelaterade egenskaper och kunderna får tillgång till ett matchningsverktyg med cirka 145 kravprofiler. Testet används ofta för chefsrekrytering, men Klaus Olsen, vd för företaget, anser att det finns anledning att testa alla potentiella medarbetare.

– Har man en dålig matchning för vad man passar för och vad jobbet kräver kan man bli stressad och må dåligt. Det blir en missmatchning. Ju mer man kan få jobbet att matcha personen desto mer engagemang, motivation, flow och livskvalitet får du i jobbet, säger han.

Men även om man med arbetspsykologiska test kan få fram ett antal kandidater som har just de egenskaper man anser passar för ett jobb vet man inte hur verkligheten kommer att se ut.

– Personlighetstester mäter dispositioner till beteenden, men det är inte beteenden. Det handlar mer om generell arbetsprestation och egenskaper som samarbetsförmåga. Men vi kan inte säga exakt hur den här personen kommer att fungera på arbetsplatsen, säger Anders Sjöberg.