Stärkta rättigheter för gig-arbetare

Hela 28 miljoner EU-invånare arbetar i dag på plattformsföretag och redan nästa år räknar EU med att det kommer öka till 43 miljoner. En majoritet av plattformsarbetarna saknar en regelrätt anställning. Det innebär att de inte har rätt till sjukpenning, föräldraförsäkring eller arbetslöshetsersättning, trots att de arbetar regelbundet på ett sätt som liknar ett anställningsförhållande.

Huruvida plattformsarbetare ska räknas som anställda eller inte har också varit den största stridsfrågan under förhandlingarna. Några länder, däribland Sverige, har ställt sig negativa till att direktivet ska reglera anställningsvillkor. I den version av direktivet som EU-parlamentet nu ska rösta om är det upp till varje enskilt EU-land att bestämma vilka krav som ska gälla för anställning.

Vi anser att plattformsarbete ska omfattas av kollektivavtal

Kritikerna menar att direktivet därmed blivit urvattnat, men biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg välkomnar förslaget eftersom hon menar att den tidigare versionen av direktivet skulle kunna hota den svenska modellen där parterna på arbetsmarknaden förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden. Hon får medhåll av Tobias Sjöqvist, arbetsrättsjurist på LO.

– En utmaning när man gör direktiv är att de måste utformas så att de passar alla medlemsländer och förutsättningarna ser väldigt olika ut. Vi anser att plattformsarbete ska omfattas av kollektivavtal, och vi ser det som positivt att det blev mindre toppstyrt. Då kan medlemsstaterna själva anpassa reglerna så att de adresserar de problem som existerar just där, säger han.

Svenskt Näringsliv är inne på samma linje, och har i Bryssel arbetat tillsammans med svenska fackförbund för att försöka förhindra en allt för stor inblandning från EU i frågan om plattformsarbete.

– Vi tycker att detta är frågor som ska skötas på nationell nivå, framför allt mellan arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal, säger Niklas Beckman, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.

Det nya direktivet för plattformsarbete innehåller även regleringar kring övervakning av plattformsarbetare och algoritmiskt ledarskap.

Alla gig-arbetare har rätt att få veta exakt hur information samlas in av företaget och hur den kommer att användas. Företagen får inte använda sig av AI när det gäller känsliga uppgifter, som till exempel den mentala och fysiska hälsan, facklig aktivitet och religiös tillhörighet. Det stöds även av EU:s nyligen antagna AI-förordning.

Direktivet ska nu röstas igenom i EU-parlamentet, något som troligen kommer att göras i slutet av april. Senast 2026 måste direktivet vara implementerat i svensk lagstiftning.