Gig-jobbare saknar skydd i lagstiftningen

2018 gav regeringen Arbetsmiljöverket i uppdrag att undersöka om den nuvarande arbetsmiljölagstiftningen går att applicera på de som tar uppdrag via plattformsföretag. 28 bolag granskades – åtta egenanställningsföretag och fem plattformsföretag.

Myndigheten har nu kommit med en slutrapport som konstaterar att flera av bolagen inte är att betrakta som arbetsgivare. Det betyder att de heller inte är ansvariga för arbetsmiljön för de som arbetar via deras digitala plattformar. Resultatet bygger på tre domar i kammarrätten som gått på bolagens linje och konstaterat att företagen inte behöver ta ansvar för gig-jobbarna.

– De här domarna visar tydligt att det saknas förutsättningar för att dessa bolag ska kunna betraktas som arbetsgivare. Det är dock viktigt att komma ihåg att plattformsföretagen inte är en homogen grupp som organiserar sig på samma sätt. Man har olika upplägg och olika mycket kontroll. Den här rapporten och slutsatsen gäller de tre fall som har prövats rättsligt, säger Monica Björk, projektledare för tillsynsinsatsen.

Arbetsmiljöverket kan inte inspektera

Att bolagen inte är att betrakta som arbetsgivare innebär att Arbetsmiljöverket, som är den myndighet som har rätt att ställa krav på arbetsmiljön, inte har lagliga möjligheter att göra det hos de här företagen. Men det behöver inte betyda att arbetsmiljön är dålig, betonar Monica Björk.

Vi kan inte ställa några krav på företagen

– Inom verksamheten kan man fortfarande jobba för en god arbetsmiljö men om någon skulle tipsa oss om att det finns missförhållanden i arbetsmiljön, då kan vi inte ställa några krav på företagen, säger hon.

Biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson kommentar till rapporten var att slutsatsen är ”djupt oroväckande”. Monica Björk vill inte kommentera huruvida slutsatsen är oroväckande eller inte men konstaterar att det är viktigt att ha all fakta på bordet.

– Det är viktigt för regeringen att känna till att nuvarande lagstiftningen inte går att applicera i de här fallen. Att de som jobbar i den här branschen inte har samma skydd som andra, säger hon.

Frågan om hur de som arbetar i gig-ekonomin ska kategoriseras diskuteras också på EU-nivå. I december kom EU-kommissionen med ett förslag till ett nytt direktiv för att förbättra arbetsvillkoren för den här gruppen. Monica Björk ser positivt på att det tas ett EU-gemensamt grepp om frågan eftersom flera av plattformsföretagen finns representerade inom hela EU.

– Det visar att det finns en vilja att ha en gemensam bild av vad som är att betrakta som en arbetsgivare, säger hon.