Nya föreskrifter om arbetsanpassning
Publicerat 2 juni 2021
Den 1 juni trädde Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om arbetsanpassning i kraft. De ska göra det lättare att jobba förebyggande och hitta lösningar för att undvika ohälsa och sjukskrivning och det är större fokus på individens specifika behov.
– Det är tydligare vad som gäller från arbetsgivarens sida gentemot den enskilda medarbetaren när det gäller arbetsanpassning. Sedan är det också ett modernare språkbruk som gör dem mer lättillgängliga, säger Elisabet Ohlsson som är förbundsjurist på Unionen.
Alla arbetsgivare är skyldiga att fortlöpande ta reda på om en arbetstagare behöver anpassning för att klara sitt arbete. Det kan handla om inköp av hörselskydd, ändrad schemaläggning eller bättre utformning av arbetsplatsen. De nya föreskrifterna om arbetsanpassning som tagits fram i samverkan med arbetsmarknadens parter ersätter de tidigare som var 25 år gamla.
Fler hur än att
Elisabet Ohlsson tycker att det är bra att det är fler "hur" än "att" i de nya föreskrifterna, vilket gör dem lättare att använda. Men hon anser samtidigt att de hade kunnat vara ännu fler konkreta exempel på möjliga åtgärder.
För Unionens medlemmar, som är privatanställda tjänstemän, säger hon att det i första hand inte är frågan om fysiska arbetsanpassningar utan mer om arbetsbelastningen – om sociala och organisatoriska frågor.
– Dagens arbetsliv ställer höga krav på den enskilda medarbetaren. Vi har det systematiska arbetsmiljöarbetet och vi har föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är bra verktyg. De nya föreskrifterna blir ytterligare ett komplement. Att alla föreskrifter är levande och används är jätteviktigt om vi ska ha ett arbetsliv för alla, säger Elisabet Ohlsson.
Begreppet rehabilitering försvinner
Svenskt Näringslivs arbetsmiljöexpert Anna Bergsten välkomnar att begreppet rehabilitering är borttaget i de nya föreskrifterna eftersom det då blir tydligare att det är på arbetsplatsen anpassningen ska ske för att bidra till arbetstagarens återgång till arbete.
– Rehabiliteringen går under socialförsäkringsbalken och arbetsanpassningen under arbetsmiljölagen. De nya föreskrifterna är mer renodlade och tydliga för arbetsgivarna, säger hon.
Anna Bergsten anser också att det är bra att den tidigare paragrafen om arbetsgivarens skyldighet att erbjuda rehabilitering vid problem med alkohol och droger försvinner. I de nya föreskrifterna gäller skyldigheten att anpassa arbetet generellt oavsett vad som orsakat den nedsatta arbetsförmågan hos arbetstagaren.
Arbetstagaren behöver medverka
– Vi hade också velat ha en skarpare skrivning i paragraf sju som handlar om arbetstagarens medverkan. Nu står det att arbetsgivaren ska ge arbetstagaren möjlighet att medverka. En lyckad arbetsanpassning förutsätter medarbetarens medverkan och det hade behövts någon form av skrivning om skyldighet till medverkan.
Anna Bergsten säger att det är svårt att veta hur de nya föreskrifterna kommer att tas emot av deras medlemmar. Hon tror att det kan variera beroende på storlek på företaget och vilken erfarenhet de har av att jobba med arbetsmiljöfrågor sen tidigare.
– Vi välkomnar allt som underlättar för arbetsgivare och chefer att ta sitt arbetsmiljöansvar och som gör det tydligt vad som gäller. Med tanke på efterdyningarna av covid-19 och en högre grad av distansarbete kanske det blir en rivstart för de nya föreskrifterna. Det är först när vi börjar använda dem som vi får ett kvitto på hur de fungerar, säger Anna Bergsten på Svenskt Näringsliv
Arbetsanpassning
Individuell åtgärd i den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön som syftar till att en arbetstagare, med nedsatt förmåga att utföra sitt vanliga arbete, kan fortsätta arbeta, eller återgå i arbetet. Den används som en förebyggande åtgärd för att undvika ohälsa och sjukfrånvaro, samt vid återgång i arbete efter sjukfrånvaro. Arbetsanpassning kan vara tidsbegränsad eller varaktig.
Källa: Arbetsmiljöverket nya föreskrift Arbetsanpassning (AFS 2020:5)
Gerd Eriksson
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
De tog hjälp av AI med riskbedömning
AI • Med hjälp av inrapporterade händelser kan AI-funktionen ”Jörgen” förutspå risker i olika arbetsmoment hos Södra Skogsägarna. Den kan även ge nya perspektiv vid skyddsronderna genom att visa trender för olika risker senaste månaden.
-
”Det går inte att inspektera bort alla problem”
Arbetsmiljöarbete • Trots att Lars Lööw tillträdde tjänsten som generaldirektör för Arbetsmiljöverket i en tid när dödsolyckorna är de högsta på många år och den psykiska ohälsan skenar, ser han hoppfullt på framtiden.
-
Få koll på stressen med täta och korta mätningar
Stress • Att genomföra korta, återkommande mätningar, så kallade pulsmätningar, är ett bra sätt att stämma av hur medarbetarna mår och hur arbetsbelastningen är.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Lagar och regler
-
Så har Peab jobbat med den nya regelstrukturen
Arbetsmiljöarbete • Den 1 januari 2025 börjar de omarbetade arbetsmiljöföreskrifterna att gälla. Peab är ett företag som varit på tårna för att förbereda sig i tid.
-
Tre frågor om Arbetsmiljöverkets regelförnyelse
Arbetsmiljöarbete • Arbetsliv ställde tre frågor till Lotta Trosell, projektledare för regelförnyelsen på Arbetsmiljöverket.
-
Det har unga rätt till på sommarjobbet
Unga • Många unga går snart ut på sina första sommarjobb och frågorna är många. Vi lät LO:s ungsekreterare Elsa Alm reda ut vad man har rätt till på jobbet.