
Bild: Istockphoto
Skärpta straff för hot mot tjänstemän
Publicerat 18 januari 2018
Strängare straff för personer som hotar eller begår våld mot tjänstemän på grund av beslut de fattat i sin yrkesutövning. Det är ett förslag i den så kallade Blåljusutredningen som nyligen presenterades.
Utredningen har främst fokuserat på hot eller våld mot så kallad blåljuspersonal, polis, räddningstjänst och ambulanssjukvårdare. Redan i dag är det straffbart att till exempel kasta sten mot polis i samband med utryckning, men utredningen föreslår att straffen ska bli strängare för dem som hindrar blåljuspersonal från att utföra sitt arbete.
Ett annat förslag är att höja straffsatsen för hot och våld mot tjänstemän.
– Vi anser att det är fullständigt oacceptabelt att man blir angripen i sitt yrke som man är beroende av för att försörja sig, sa Anders Perklev, när han i veckan presenterade utredningen.
Tom Johnson, andre vide förbundsordförande för Fackförbundet ST som organiserar drygt 95 000 medlemmar i statlig tjänst, säger att många av deras skyddsombud rapporterar om att samtalstonen blivit råare och att hot är vanligare. Hoten har olika karaktär. En del är oöverlagda och sker i stundens, hetta exempelvis i mötet med Kronofogden. Andra är överlagda och syftar till att ändra ett beslut. Ytterligare en vanlig typ är hot om självmord. De drabbar främst handläggare på Försäkringskassan och kommer från människor som befinner sig i en väldigt utsatt situation.
– När man hotar en tjänsteman så hotar man inte bara den personen utan hela samhället. Tjänstemannen fattar inte sina beslut för att jävlas med den enskilde utan följer lagstiftningen, säger Tom Johnson.
Han välkomnar en skärpning av straffen för hot mot tjänstemän men säger samtidigt att det inte är den enda lösningen på problemet.
– Hur man bemöter varandra är en fråga för hela samhället. Det börjar redan i skolan, om man lär sig att det är ok att ha en viss typ av jargong i skolan hänger det ofta kvar sen. Vi skulle gärna se ett blocköverskridande arbete tillsammans med skola, arbetsgivare och fackförbund för att få ett bättre samtalsklimat.
Tom Johnson anser att det kan finnas ett mörkertal när det gäller hot och våld på jobbet.
– Många vågar inte incidentrapportera av rädsla för den som hotat. När man rapporterar måste man också vara beredd att vittna i rätten och få sina personuppgifter offentliga och det är många oroliga över. Men det är en svår fråga att lösa. Vi kan inte heller ha ett Kafka-samhälle där beslut fattas av anonyma tjänstemän.
Om utredningen
Utredningen föreslår att ett nytt brott, blåljussabotage, införs i brottsbalken. Brottet gör det straffbart att angripa eller störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård på ett sätt som hindrar eller försenar deras arbete. Straffet föreslås bli upp till fyra års fängelse och i grova fall upp till livstids fängelse. Dessutom föreslår utredningen att det lägsta straffet för grovt våld eller hot mot tjänsteman höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år och att det högsta straffet höjs från fängelse i fyra år till fängelse i sex år.

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Hot och våld
-
Förberedelse viktigt för att hantera hot och våld på jobbet
Hot och våld • Att vara väl förberedd och ha strategier för hur man ska hantera hotfulla situationer på jobbet ökar chanserna för ett bra utfall.
-
Skolor uppmanas skaffa rutiner för våldsamma händelser
Hot och våld • Efter attacken i Malmö där två lärare dödades säger Lärarförbundet att alla skolor behöver ha rutiner och en beredskap för händelser som denna.
-
Att träna på hotfulla situationer ökar tryggheten
Hot och våld • Genom att träna på hotfulla situationer går det minska lidandet för den som drabbas. Överraskningsmomentet blir inte lika stort och man kan bredda sitt handlingsutrymme. Det säger Stefan Dahlberg som är utbildare inom krisstöd och krishantering.
Prenumerera
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Lagar och regler
-
En av fem saknar policy för mångfald
Mångfald • Nästan en av fem arbetsplatser saknar riktlinjer för mångfald, HBTQ+ och inkludering. Det visar en ny undersökning.
-
Företagens förmåga att arbetsanpassa granskas
Arbetsmiljöarbete • Hur bra är arbetsgivarna på arbetsanpassning? För att ta reda på det inspekterar Arbetsmiljöverket nu 1 000 arbetsplatser.
-
Gig-jobbare saknar skydd i lagstiftningen
Arbetsmiljöarbete • Plattformsföretag kan inte klassas som arbetsgivare, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket.