Återinförandet av rehabiliteringsplaner får kritik
Publicerat 13 februari 2018
Från den 1 juli måste alla arbetsgivare upprätta en rehabiliteringsplan efter 30 dagars sjukfrånvaro. Svenskt Näringsliv och Saco är kritiska till lagändringen eftersom det blir ytterligare en administrativ arbetsbörda för företagen som dessutom kan vara svår att leva upp till.
Arbetsgivarens skyldighet att upprätta en rehabiliteringsplan efter 30 dagars sjukfrånvaro togs bort 2007. Det gjordes efter att en statlig utredning, som Saco hänvisar till i sitt remissvar, kom fram till att lagstiftningens krav uppfattades som svåra eller meningslösa att leva upp till. Utredningen konstaterade bland annat att inom tre månader återgick ändå 75 procent av sjukfallen utan några andra åtgärder än medicinsk behandling.
– Att då tvinga alla att upprätta en rehabiliteringsplan blir en administrativ arbetsbörda som den tidigare utredningen kom fram till är onödig, och som jag ställer mig bakom. Samtidigt kan det vara ett sätt att aktivera arbetsgivaren. Det finns ju passiva arbetsgivare som inte vill ta sitt rehabiliteringsansvar, säger Thomas Andrén, välfärdsekonom på Saco.
Arbetsgivarna upplevde också att det var svårt att få kontakt med sjukskrivande läkare och i ett så tidigt skede som efter 30 dagar få medicinsk information för en rehabiliteringsutredning.
– Det kan vara svårt för arbetsgivaren att verkligen i detalj specificera hur man kan rehabilitera personen tillbaks i arbete så tidigt.
Saco ställer sig också frågande till att det saknas sanktioner för arbetsgivare som inte upprättar en rehabiliteringsplan.
– Vad är då syftet om man bara kan ignorera regeln? Det måste finnas sanktioner kopplade till det här, säger Thomas Andrén.
Liksom den tidigare utredningen lyfter Saco fram problemet med den stora kunskapsbristen hos arbetsgivarna.
– Arbetsgivaren har ju ett rehabiliteringsansvar redan i dag. Frågan är om det här kommer att lösa något för framför allt mindre arbetsgivare. Då ser jag att det skulle hjälpa betydligt mer med att ha informationsinsatser för de här arbetsgivarna.
Svenskt Näringsliv säger i sitt remissvar nej till återinförandet av obligatoriska rehabiliteringsplaner eftersom det blir ytterligare en regelbörda för företagen som kan vara svår att leva upp till och kan leda till dåliga, bristfälliga planer. Liksom Saco lyfter de också fram svårigheterna att få tillgång till medicinsk information som behövs för att bedöma och vidta rehabiliteringsåtgärder.

Krister Zeidler
Mer om Rehabilitering
-
Bakslag vanligt efter stroke
Rehabilitering • Anneli Torsfeldt Heikenborn var 32 år, mitt i karriären och gravid i sjätte månaden när hon fick akut havandeskapsförgiftning och högt blodtryck vilket ledde till en massiv hjärnblödning. Precis som för många andra som drabbas av allvarlig stroke har det varit en snårig väg tillbaka.
-
Trepartssamtal kan förkorta sjukskrivning
Rehabilitering • I februari trädde en ny lag i kraft om koordineringsinsatser för sjukskrivna. Syftet är att förkorta sjukskrivningstiden genom att patient, läkare och arbetsgivare träffas. Men tillgången till sådana insatser är mycket ojämn, enligt en ny studie.
-
Att jobba när det gör ont
Rehabilitering • Långvarig fysisk smärta orsakar stort lidande och kostar miljarder varje år. Men med rätt stöd och uppbackning från arbetsgivaren går det ofta att fortsätta jobba.
Prenumerera
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Lagar och regler
-
Företagens förmåga att arbetsanpassa granskas
Arbetsmiljöarbete • Hur bra är arbetsgivarna på arbetsanpassning? För att ta reda på det inspekterar Arbetsmiljöverket nu 1 000 arbetsplatser.
-
Gig-jobbare saknar skydd i lagstiftningen
Arbetsmiljöarbete • Plattformsföretag kan inte klassas som arbetsgivare, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket.
-
Svårt att driva rättsprocesser i OSA-frågor
Arbetsmiljöarbete • Att bevisa att någon blivit sjuk av stress är svårare än att bevisa vad som lett fram till en olycka på jobbet. Det beror på att det saknas tydliga krav i OSA-föreskrifterna som anger vad arbetsgivaren ska göra för att förebygga exempelvis ohälsosam stress, enligt forskaren Johan Holm som är aktuell med avhandling i ämnet.