Ett år med nya föreskrifterna – så har det gått

Huvuddelen av inspektionerna har gjorts inom offentlig förvaltning, försvar, vård och omsorg, sociala tjänster och utbildning. Inom kontaktyrken, som vård och omsorg, finns en emotionell belastning som kan leda till psykisk ohälsa.

– Men det kan även gälla för en chef som plötsligt ställs inför arbetsuppgifter där man till exempel ska avskeda kollegor. Det kan bli en stark psykisk belastning som man inte är förberedd på. I den situationen ska arbetsgivaren se till att motverka risken för ohälsa. Det kan till exempel ske genom handledning eller vidareutbildning, säger Ulrich Stoetzer, med dr och psykolog vid Arbetsmiljöverket som varit med och utformat föreskrifterna.

En stor del av anmälningar om brister i arbetsmiljön som skyddsombud skickade in till Arbetsmiljöverket under 2016 handlade om OSA-föreskrifterna. Anmälningarna handlar ofta om arbetsbelastningen och att kraven i arbetet inte är anpassat till resurserna.

– Då får man ser över de krav som ställs på arbetstagarna, men också de resurser som finns. Bemanningen är en del, men det finns andra saker som också påverkar arbetsbelastningen,
Det kan till exempel gälla arbetsmetoder, arbetsverktyg eller kompetens för att utföra arbetet. En annan fråga som dykt upp vid inspektionerna rör oklarheter kring arbetsuppgifter, resultat, arbetssätt, prioriteringar och stöd.

– Arbetsgivaren ska klargöra hur man utför arbetet och var man kan få stöd och hjälp. Det påverkar också upplevelsen av arbetsbelastning och kan göra att man har svårt att hantera de arbetsuppgifter man har.

Men otydlighet kan också leda till att man tar på sig för mycket arbete eller gör saker som det inte är tänkt att man ska göra.

– Det är något som man skapat själv och inget som arbetsgivaren direkt krävt. Därför är det viktigt med dialogen mellan arbetsgivare och arbetstagare om hur arbetet ska utföras, säger Ulrich Stoetzer.

De nya föreskrifterna föregicks av många och heta diskussioner innan de kunde införas. Svenskt Näringsliv hörde till kritikerna. Lagstiftning är fel väg att gå hävdade de, eftersom det är svårt att avgöra om psykisk ohälsa beror på arbetet eller på privata omständigheter.

Arbetsrättsexperten Erik Danhard är också kritisk till de nya föreskrifterna. Han varnar för att arbetsrätten krockar med arbetsmiljörätten.

 – Föreskriften nämner inte med ett ord att en arbetstagare har plikter i förhållande till sin arbetsgivare genom ett frivilligt träffat anställningsavtal. I kraft av anställningsavtalet har arbetstagaren åtagit sig att utföra det arbete en arbetsgivare anvisar, följa arbetsgivarens instruktioner för hur och när det ska utföras. Detta är inte alls berört i föreskriften, vilket gör regelverket otydligt och missvisande, säger han till tidningen Lag & Avtal.