Så påverkades sjuksköterskor av pandemin

– Det var olika faktorer som bidrog till diagnoserna men mest framträdande var brist på glädje i det dagliga arbetet, brist på stöd från kollegor och brist på återhämtning mellan arbetspassen, säger Cicilia Nagel, universitetsadjunkt i omvårdnad och doktorand vid Lunds universitet.

Studien bygger på enkäter som gått ut till anställda i region Skåne. Totalt svarade drygt 3 100 sjuksköterskor. I vår ska Cecilia Nagel gå vidare med djupintervjuer av sjuksköterskor som arbetat med covid-patienter.

Att själv bli smittad samt en känsla av kontrollförlust var några faktorer som stressade.

– Många blev flyttade från sina ordinarie arbetsplatser till andra avdelningar och sjukhus. Att gå in och vårda patienter på intensiven när man inte har den formella kompetensen är stressande och det är lätt att känna sig otillräcklig.

Svårt att koppla bort jobbet under ledighet

Vårdsituationen under pandemin innebar också en rad restriktioner. Sjuka fick inte ha sina anhöriga hos sig och antalet vårdpersonal som fick vara hos en patient begränsades.

 – Det ledde till en etisk stress och balansen mellan arbete och hemliv påverkades negativt. Det blev svårt att inte ta med sig jobbet hem. Vanligtvis är sjuksköterskor ganska duktiga på det.

Att sjuksköterskorna i högre utsträckning kände sig stressade påverkar även kvaliteten på vården, enligt Cicilia Nagel. Genom att kartlägga vilka arbetsrelaterade faktorer som har direkt inverkan på sjuksköterskornas mentala hälsa så hoppas hon att resultaten kan höja kvaliteten på omvårdnaden. Dessutom kan en sådan kartläggning användas för att få en mer hållbar arbetssituation så att fler sjuksköterskor stannar i yrket.