
Bild: Hussein-El-alawi
Så påverkades sjuksköterskor av pandemin
Publicerat 14 april 2023
Tre gånger så många sjuksköterskor fick en utmattnings- eller stressdiagnos under pandemin och dubbelt så många drabbades av depression och ångest jämfört med före pandemiutbrottet. Det visar en ny studie från Högskolan i Kristianstad.

– Det var olika faktorer som bidrog till diagnoserna men mest framträdande var brist på glädje i det dagliga arbetet, brist på stöd från kollegor och brist på återhämtning mellan arbetspassen, säger Cicilia Nagel, universitetsadjunkt i omvårdnad och doktorand vid Lunds universitet.
Studien bygger på enkäter som gått ut till anställda i region Skåne. Totalt svarade drygt 3 100 sjuksköterskor. I vår ska Cecilia Nagel gå vidare med djupintervjuer av sjuksköterskor som arbetat med covid-patienter.
Att själv bli smittad samt en känsla av kontrollförlust var några faktorer som stressade.
– Många blev flyttade från sina ordinarie arbetsplatser till andra avdelningar och sjukhus. Att gå in och vårda patienter på intensiven när man inte har den formella kompetensen är stressande och det är lätt att känna sig otillräcklig.
Svårt att koppla bort jobbet under ledighet
Vårdsituationen under pandemin innebar också en rad restriktioner. Sjuka fick inte ha sina anhöriga hos sig och antalet vårdpersonal som fick vara hos en patient begränsades.
– Det ledde till en etisk stress och balansen mellan arbete och hemliv påverkades negativt. Det blev svårt att inte ta med sig jobbet hem. Vanligtvis är sjuksköterskor ganska duktiga på det.
Att sjuksköterskorna i högre utsträckning kände sig stressade påverkar även kvaliteten på vården, enligt Cicilia Nagel. Genom att kartlägga vilka arbetsrelaterade faktorer som har direkt inverkan på sjuksköterskornas mentala hälsa så hoppas hon att resultaten kan höja kvaliteten på omvårdnaden. Dessutom kan en sådan kartläggning användas för att få en mer hållbar arbetssituation så att fler sjuksköterskor stannar i yrket.
Siffror ur studien
Sjuksköterskor med diagnos på utmattning och/eller stress
2017: 8,1 %
2020: 26,4 %
Sjuksköterskor med diagnosen depression och/eller ångest
2017: 5,3 %
2020: 10,2 %

Marianne Zetterblom
Mer om Stress
-
Forskare undersöker appen som chef
AI • Att appar styr arbetet har länge varit vardag för matbud och taxichaufförer. Men nu har det även blivit vanligt inom lager och transport. Forskaren Carin Håkansta och hennes kollegor på Karolinska Institutet ska ta reda på hur det påverkar arbetsmiljön.
-
Vad händer när chefen är en algoritm?
AI • För många lagerarbetare har jobbet förändrats i grunden när det numera styrs via algoritmer och robotar. Hur påverkar det arbetsmiljön?
-
Företagen brister i rutiner kring teknikstress
Digitalisering • En granskning avslöjar att många företag inte arbetar med att motverka teknikstress och andra risker med digitala arbetssätt. Av 1 500 kontrollerade arbetsplatser saknar en fjärdedel nödvändiga rutiner.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Chilla – det gillar hjärnan
Må bra • Ha inte dåligt samvete om du då och då hamnar i soffan framför en tv-serie. Att chilla eller slappa är helt nödvändigt för att kropp och hjärna ska må bra och vi ska få till en bra balans i livet, säger hjärnforskaren Sissela Nutley.
-
Det kan du använda ditt friskvårdsbidrag till
Må bra • Arbetsliv reder ut vad du kan använda friskvårdsbidraget till – och vad du inte får använda det till.
-
Långvarig stress ökar risken för demens
Stress • Utmattningssyndrom och depression ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom, enligt en ny svensk studie. Risken är fortfarande låg men kunskapen kan ge viktiga ledtrådar till hur demenssjukdom kan förebyggas.