
Bild: Hussein-El-alawi
Så påverkades sjuksköterskor av pandemin
Publicerat 14 april 2023
Tre gånger så många sjuksköterskor fick en utmattnings- eller stressdiagnos under pandemin och dubbelt så många drabbades av depression och ångest jämfört med före pandemiutbrottet. Det visar en ny studie från Högskolan i Kristianstad.

– Det var olika faktorer som bidrog till diagnoserna men mest framträdande var brist på glädje i det dagliga arbetet, brist på stöd från kollegor och brist på återhämtning mellan arbetspassen, säger Cicilia Nagel, universitetsadjunkt i omvårdnad och doktorand vid Lunds universitet.
Studien bygger på enkäter som gått ut till anställda i region Skåne. Totalt svarade drygt 3 100 sjuksköterskor. I vår ska Cecilia Nagel gå vidare med djupintervjuer av sjuksköterskor som arbetat med covid-patienter.
Att själv bli smittad samt en känsla av kontrollförlust var några faktorer som stressade.
– Många blev flyttade från sina ordinarie arbetsplatser till andra avdelningar och sjukhus. Att gå in och vårda patienter på intensiven när man inte har den formella kompetensen är stressande och det är lätt att känna sig otillräcklig.
Svårt att koppla bort jobbet under ledighet
Vårdsituationen under pandemin innebar också en rad restriktioner. Sjuka fick inte ha sina anhöriga hos sig och antalet vårdpersonal som fick vara hos en patient begränsades.
– Det ledde till en etisk stress och balansen mellan arbete och hemliv påverkades negativt. Det blev svårt att inte ta med sig jobbet hem. Vanligtvis är sjuksköterskor ganska duktiga på det.
Att sjuksköterskorna i högre utsträckning kände sig stressade påverkar även kvaliteten på vården, enligt Cicilia Nagel. Genom att kartlägga vilka arbetsrelaterade faktorer som har direkt inverkan på sjuksköterskornas mentala hälsa så hoppas hon att resultaten kan höja kvaliteten på omvårdnaden. Dessutom kan en sådan kartläggning användas för att få en mer hållbar arbetssituation så att fler sjuksköterskor stannar i yrket.
Siffror ur studien
Sjuksköterskor med diagnos på utmattning och/eller stress
2017: 8,1 %
2020: 26,4 %
Sjuksköterskor med diagnosen depression och/eller ångest
2017: 5,3 %
2020: 10,2 %

Marianne Zetterblom
Mer om Stress
-
Drevet går – men vi jobbar på
Arbetsmiljöarbete • Att hamna i ett mediedrev kan vara tufft. Värst är det för dem som står mitt i. Men hur är det för alla de som måste jobba på som vanligt när det stormar kring deras arbetsgivare och hur stöttar man dem?
-
”Diagnosen har gjort att stress ses som något skadligt”
Stress • Diagnosen utmattningssyndrom är unik för Sverige. Samtidigt finns mycket lite kunskap om orsaker och behandling. Det bekymrar Elin Lindsäter, forskare vid Karolinska Institutet.
-
Dålig arbetsmiljö ger sämre ålderdom
Arbetsmiljöarbete • Dålig arbetsmiljö påverkar inte bara måendet i vardagen utan också långt senare efter pension, visar en ny studie.
Papperstidning
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Så får ni till dokumentationen på gåmötet
Må bra • Promenadmöten är både bra för hälsan och kreativiteten visar forskning. Men det är svårt att promenera och föra anteckningar samtidigt. Michael Schüller tipsar om hur man kan få till dokumentationen.
-
Dags att omvärdera vinet på personalfesten?
Alkohol och droger • Håller synen på alkohol på att förändras? Modern forskning visar att det inte finns någon säker gräns för drickande när det kommer till hur vår hälsa påverkas. Redan små mängder ökar risken för cancer och hjärtkärlsjukdom.
-
Fler smittas av fästingar när klimatet blir varmare
Smitta • Ett varmare klimat gör att smitta som överförs mellan djur och människa blir vanligare.