Viktigt med plan för rehab vid långtidscovid
Publicerat 22 mars 2021
Även om det fortfarande finns många kunskapsluckor när det gäller postcovid fungerar arbetsgivarens ansvar för rehabilitering på samma sätt som vid andra sjukdomar. Det innebär till exempel att anpassa arbetet så att den som är sjukskriven kan komma tillbaka till jobbet i sin takt.
I oktober kom Previas rehabsamordnare för första gången i kontakt med patienter som bedömdes ha drabbats av långtidscovid eller postcovid som det också kallas.
– Vi remitterar till hälso- och sjukvården för den behandling som finns. Vi har ingen egen behandling för dem, säger Anna Sporrong, specialist på rehabsamordning på Previa.
Oavsett sjukdom eller diagnos är det, enligt Anna Sporrong, viktigt att arbetsgivaren upprättar en plan för återgång till arbete i linje med gällande lagstiftning och sedan följer upp den.
– Det som skiljer långtidscovid från många andra sjukdomar är att det inte är en samlad diagnos utan att det är många olika symptom.
Anna Sporrong poängterar att det inte är så stor skillnad på olika typer av rehabresor. Det vanliga är en upptrappning där det i dag finns tillgång till fyra nivåer.
– Det finns alltså inget separat regelverk för långtidscovid. I en komplicerad situation är det rätt skönt att det finns befintliga strukturer, att vi inte behöver uppfinna något nytt, säger hon.
Av de patienter med långtidscovid som Previa kommit i kontakt med dras många med kognitiva besvär.
– Men samtidigt vet vi ju inte riktigt om det är restsymtom från covid-19. Trots att man hade covid-19 för ett halvår sedan kan det vara något annat. För hälso- och sjukvårdens läkare är det ett detektivarbete att försöka bena ut och matcha rätt behandling och rehabilitering. Det är det som gör det så komplext, säger Anna Sporrong.
Hon betonar att arbetsgivaren har samma ansvar kring arbetsanpassning oavsett om det rör sig om långtidscovid, utmattningssyndrom, benbrott eller någon annan diagnos.
– Det viktiga är att arbetet görs och att man inte passivt väntar på att någon annan part, till exempel Försäkringskassan, ska höra av sig. Det gäller att aktivt agera utifrån den information man har tillgång till som kontakt med medarbetaren och läkarintyg.
När man blir sjukskriven från sitt arbete är det viktigt med en aktiv sjukskrivningsprocess så den rör sig i riktning mot målet, vilket oftast är återgång i arbete för de som har en anställning.
– En aktiv sjukskrivningsprocess handlar om att det finns ett tydligt syfte med sjukskrivningen och en plan för vägen tillbaka i arbete. Varje sjukskrivning en läkare gör när denne fyller i ett läkarintyg är en aktiv handling. Förhoppningen är att sjukskrivningen inte ska behöva vara längre än nödvändigt, även om den behöver vara lång, avslutar Anna Sporrong.

Henrik Lenngren
Mer om Coronaviruset
-
Personalens innovationskraft tydlig under pandemin
Coronaviruset • Under pandemins första fas var det många yrkesgrupper i offentlig sektor som tvingades uppfinna nya sätt att jobba.
-
Smittskyddsexperten: så kan företagen hantera att covid-19 ökar
Coronaviruset • Smittspridningen av coronaviruset ökar i hela Sverige – och på flera sjukhus beskrivs läget som pressat.
-
Pandemin skapade filterbubblor på jobbet
Distansarbete • De som jobbade på distans under pandemin fördjupade sina relationer med en liten grupp kollegor, medan andra valdes bort.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Chilla – det gillar hjärnan
Må bra • Ha inte dåligt samvete om du då och då hamnar i soffan framför en tv-serie. Att chilla eller slappa är helt nödvändigt för att kropp och hjärna ska må bra och vi ska få till en bra balans i livet, säger hjärnforskaren Sissela Nutley.
-
Det kan du använda ditt friskvårdsbidrag till
Må bra • Arbetsliv reder ut vad du kan använda friskvårdsbidraget till – och vad du inte får använda det till.
-
Långvarig stress ökar risken för demens
Stress • Utmattningssyndrom och depression ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom, enligt en ny svensk studie. Risken är fortfarande låg men kunskapen kan ge viktiga ledtrådar till hur demenssjukdom kan förebyggas.