Snabb återgång efter postcovid kan ge bakslag

Majoriteten av de som inte varit inlagda på sjukhus för covid-19 men som fått långvariga symtom, är kvinnor i åldrarna 25–50, alltså i arbetsför ålder utan underliggande sjukdomar.

– Hur man påverkas är såklart individuellt, men det vi kallar fatigue, en trötthet både mentalt och fysiskt, är vanligt hos många i gruppen, säger Malin Nygren-Bonnier som är docent i fysioterapi. 

Hon jobbar med den multidisciplinära och tvärprofessionella mottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset som följer upp långtidssjuka i covid-19. Där finns läkare, fysioterapeut, psykolog och sjuksköterskor som jobbar i team runt varje patient. Teamet har kompetens inom infektion, lungmedicin, kardiologi, neurologi, njurmedicin och andra hälsoprofessioner. Varje patient genomgår en en rad olika tester som sedan utvärderas.

– Patienterna har påverkan på flera organsystem och den påverkan kan ibland fluktuera. Det kan vara andfåddhet och en känsla av att ha ett band runt bröstet, hjärtklappning, värk, pirrningar och kognitiva problem som upplevs som hjärndimma. Vi undersöker både hjärna, hjärta och lungor och utifrån de resultaten tar vi i teamet sedan beslut om fortsatta rehabilitering.

En aspekt av att bli långtidssjuk i covid-19 är också den psykologiska delen med ångest och depression över att ha drabbats av en långvarig sjukdom som påverkar både arbete, familj och fritid. Det går inte att göra allt det där man kunde göra tidigare, och rehabiliteringen måste ske stegvis.

– Försöker man komma tillbaka för snabbt till träningen eller arbetet riskerar man att trigga igång symtomen igen och få bakslag. Den stora utmaningen är att bromsa och hitta energibesparande åtgärder för de som behöver så att de kan återhämta sig snabbare.

Hon menar att det gäller att få ihop hela livspusslet med arbete, barn och träning. Det är bättre att kanske jobba en halv dag och sen vila resten av dagen. Det är bättre att ta en lugn promenad i stället för att springa och det är bra att hitta tid för vila i vardagen.

– Varje person är en individ och det handlar såklart om vilket arbete och vilka arbetsuppgifter man har. Har man problem med kognition och hjärndimma ska man till exempel inte sitta för länge framför en dator om det gör att man tappar koncentrationen. Har man ett mer fysiskt krävande jobb så behöver man kanske oftare ta pauser och inte börja för tungt.

Malin Nygren-Bonnier säger att det kan vara en utmaning att jobba med patienterna som är långtidssjuka i covid-19 eftersom det inte finns tillräckligt med forskning att luta sig mot än och därmed inte så många svar. Men ett som är säkert är att rehabiliteringen måste få ta sin tid.

– Det gäller att få patienterna att inte blicka för långt fram utan att i stället jobba med kortsiktiga mål. Att tänka att varje litet steg framåt är ett steg åt rätt håll.