Restauranganställda tvekar om yrkesval

Arbetshälsorapporten, som bygger på drygt 15 000 enkätsvar från förvärvsarbetande i Stockholms län, visar att det råder stora skillnader i hälsorisker mellan olika yrkesgrupper. Bland de som arbetar som köks- och restaurangbiträden uppger över 60 procent att de är tveksamma till om de kan vara kvar i sitt yrke om två år med tanke på hälsan. 

Hovmästare, servitörer och bartendrar är de som i störst utsträckning upplever en nedsatt arbetsförmåga i förhållande till de psykiska krav som ställs i arbetet. Dessutom är restauranganställda den yrkesgrupp som röker mest och ligger i topp när det gäller riskkonsumtion av alkohol.

– Det är en grupp som dyker upp både när det gäller exponering i arbetet, när det gäller livsstil och arbetarskydd, som är de tre områden vi försöker fånga i varje yrke, säger Gun Johansson, redaktör för Arbetshälsorapporten på Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm (CAMM). 

Kvinnliga städare och hemservicepersonal är de som i störst utsträckning upplever en nedsatt fysisk arbetsförmåga av sitt arbete. Hit hör också manliga bilförare och cykelbud, vilket visar att de så kallade gig-jobben börjar ge avtryck i hälsostatistiken.

– Det här ger en vägledning om att vi har nya grupper som inte tror att de klarar av att vara kvar i sina yrken.
Undersökningen visar också att många yrkesgrupper har ett spänt arbete, det vill säga höga krav och låg kontroll i sitt arbete. Bland män är de mest utsatta köks- och restaurangbiträden följt av brevbärare och fordonsmekaniker. Bland kvinnor är det bevaknings- och säkerhetsyrken, som parkeringsvakter, väktare och larmpersonal.

De som känner sig mest stressade i sitt arbete är lärare i yrkesämnen bland män och universitets- och högskolelärare bland kvinnor.

– Att lärare har det tufft är ganska välkänt. Det har vi sett i många hälsorapporter de senaste 15–20 åren. Under 90-talet var lärare ett friskyrke, men sedan har det hänt någonting i den här gruppen, säger Gun Johansson.

I Arbetshälsorapporten redovisas också yrkesstatistik över bland annat övertidsarbete, sjukfrånvaro, livsstil och levnadsvanor, tillgång till företagshälsovård och utsatthet för fysiska risker, som exempelvis buller, luftföroreningar och vibrationer. Nästan genomgående är det lågutbildade som är mest utsatta för hälsorisker och det märks också på Centrum för arbets- och miljömedicin.

– Den vanligaste patientgruppen som kommer till CAMM är de som har vibrationsskador. Om man får en sådan skada går den aldrig tillbaka och unga människor kan förlora känseln för livet. 

En förhoppning med rapporten är att den ska ge en helhetsbild och fungera som underlag för arbetsmiljöinsatser och förbättrade levnadsvanor.

– Ett värde i den här rapporten som vi hoppas kunna förmedla till arbetsgivare och skyddsombud är att se till helheten. Man kanske både kan åtgärda exponering och uppmuntra till en sundare livsstil, säger Gun Johansson.