Vila på helgen förebygger utmattningssyndrom

Vi människor är skapta för att klara av intensiv, kortvarig stress, till exempel på jobbet. Däremot är vår fysiologi inte anpassad för långvarig, låggradig stress, något som kan leda till utmattningssyndrom och att man blir nedstämd, förlorar energi och får koncentrationssvårigheter eller minnesstörningar.

– Mycket talar för att de här symptomen är svåra att bli av med. Om man tittar på rekommendationer om sjukskrivning från Försäkringskassan så är det här ett av få tillstånd där man kan bli sjukskriven i upp till ett år. För det tar så lång tid att återhämta sig, säger Simon Kyaga, överläkare i psykiatri och forskare på Karolinska institutet.

Många av de personer som utvecklar utmattningssyndrom har nästan inte någon ledig tid utan jobbar jämt. Att det inte håller i längden beror ganska ofta på att något händer i ens privatliv, till exempel att en anhörig blir sjuk.

– Samtidigt är det egentligen ganska lätt att undvika att drabbas av utmattningssyndrom. Det enklaste sättet är att ta ledigt på helgen. Då bygger man in marginaler så att man kan tolerera att saker händer, vilket man annars inte kan.

Under lång tid betraktades utmattningssyndrom som en variant av depression. Men numera ser man det som ett separat tillstånd och Sverige är ett av få länder som har utmattningssyndrom som en diagnoskod, något som möjliggör sjukskrivning. Det som komplicerar behandlingen är att en av tre med utmattningssyndrom också utvecklar depression.

– Många svarar väldigt snabbt på insatser mot depressionen och blir snabbt bättre. Men man har ändå kvar det här utmattningssyndromet. Så det finns en diagnostisk svårighet att hålla isär de här olika tillstånden. Det här gör att det är svårt att säga någonting om prognos och också behandling, säger Simon Kyaga.

Det som försvårar behandlingen är att vid utmattningssyndrom brukar man rekommendera vila i kanske två till tre veckor. Men vid depression är det precis tvärtom, då rekommenderar man ofta beteendeaktivering.
Det kan också vara svårt att rehabilitera de som drabbas av utmattningssyndrom tillbaka till arbete, eftersom sjukdomstillståndet ofta hänger ihop med ens roll på jobbet.

– En utmaning vid rehabilitering är att många går tillbaka till samma arbetsroll som man haft tidigare och då finns det ofta inbyggda förväntningar på den här arbetstagaren, till exempel att man ställer upp när det krisar.
Därför kan man behöva lära sin omgivning att man inte kan jobba på samma sätt som man gjorde tidigare.

Simon Kyagas erfarenhet är ändå att det finns en ganska stor förståelse från arbetsgivarnas sida, och att det ofta handlar om att arbetstagaren måste förändra sitt beteende.

– Många beskriver hur folk förväntar sig att man ska svara på mejl flera gånger om dagen. Men om man testar att svara två gånger per dag så funkar det ganska bra det också. Det handlar om att förändra sina rutiner, säger han.