Så kom Katarina tillbaka efter utbrändheten
Publicerat 10 januari 2019
Den som är utbränd har ofta svårt att inse sin egen situation innan det gått för långt. Men med rätt hjälp och stöd i tid behöver inte sjukskrivningen bli onödigt lång och motverka sitt syfte. Möt Katarina Kjerfve som berättar om sin väg tillbaka.
Egentligen var 53-åriga Katarina Kjerfve rätt slutkörd när hon tog jobbet som it- och kommunikationschef. Hon kom från ett konsultbolag där alla var högpresterande och där hon hade gjort sitt yttersta för att hålla jämna steg med kollegorna. Nu var hon på en ny arbetsplats i en ny roll.
– Kanske tvivlade jag på mig själv redan innan jag tog det nya jobbet, självförtroendet var inte direkt på topp, säger hon.
Men det hindrade inte henne från att rivstarta med att dra igång fem stora projekt på områden som var eftersatta. Omvälvande projekt som påverkade hela organisationen och där alla inte var tudelat positiva till förändringarna. Ovanpå det var den högsta chefens arbetssätt i det hela inte särskilt omtyckt, läget var minst sagt spänt.
– Jag hamnade i en korseld av konflikter samtidigt som jag hade tuffa och intensiva arbetsveckor. På nätterna låg jag vaken mellan 03 och 05 och gruvade mig för olika saker på jobbet.
Förutom sömnbrist hade hon hjärtklappning, tryck över bröstet, spänningshuvudvärk, diarré och högt blodtryck. Visst kände hon att det var stressigt, men tänkte att hon bara skulle ro i land sina projekt, sen ta det lugnare. Möjligheten till återhämtning var noll.
En dag i mars frågade chefen hur hon egentligen mådde, svaret blev att det inte var så bra. Hon blev sjukskriven i två veckor för att vila. När hon kom tillbaka hade hon dubbelt med jobb eftersom ingen gjort hennes arbetsuppgifter. Det blev sjukskrivning igen på halvtid fram till sommaren. Och med en lång semester på det var tanken att hon skulle vara i fin form till hösten. Trodde både hon och arbetsgivaren.
– Jag började på halvtid efter semestern, men som den ”duktiga flicka” jag är bestämde jag mig snabbt för att gå upp till 75 procent. De stora projekten fortgick och konflikterna tog aldrig slut. Jag tog illa vid mig och mådde bara sämre. Och jag hade ett hemskt tryck över bröstet, det kändes nästan som jag gått in i ett fysiskt hinder.
Företagshälsovården sjukskrev henne i tre månader. Och som rehabilitering började hon i ett program med åtgärder, bland annat en stressklass med åtta andra kvinnor där de pratade stressbeteenden, tränade andning, träffade psykolog och fysioterapeut.
– Och så fick jag hjälp att lära mig sova igen genom det som kallas sömndeprivering. Min kropp var felkalibrerad vad det gällde sömn. Jag fick lägga mig så sent som 01.30 för att jag inte skulle vakna mitt i natten. För varje natt jag sov utan avbrott fick jag lägga mig en kvart tidigare nästa natt.
Det har tagit Katarina Kjerfve 1,5 år att komma tillbaka. I dag kan hon säga att hon är frisk.
Hon som varit van att alltid sätta sina egna behov i andra hand kan prioritera sig själv utan att tänka på omvärldens reaktioner. Hon har tränat på att hitta vad som är återhämtning för henne och på att fråga sig själv vad hon egentligen vill.
– Det är precis som när du flyger. Du ska alltid sätta på dig din andningsmask själv först.
En annan upptäckt som Katarina Kjerfve gjort under sin resa är att hon i grund och botten är en introvert person som i mångt och mycket verkar i en extrovert värld med middagar, konferenser och möten. Ett arbete där hon sällan har en enda minut för sig själv.
– Som introvert person behöver jag mer tid för återhämtning med egen tid. Nu kan jag säga att jag är trött och behöver gå hem om kroppen signalerar det.
Tror du att dina kollegor hade kunnat göra nåt för att bromsa dig i tid?
– Jag tror att det hade varit svårt för en utomstående att ställa rätt diagnos. Lite tror jag att man är tvungen att krascha för att få problembilden klar för sig, säger Katarina Kjerfve.
Tycker du att du fick bra stöd av din arbetsgivare?
– Ja, jag hade tur som fick så bra stöd både vad det gäller sjukskrivning och vägen tillbaka till att jobba hundra procent. I dag är jag tacksam över det jag lärt mig av utmattningen, men det är tragiskt att så många drabbas fortfarande, säger Katarina Kjerfve.
Att få rätt hjälp och rätt stöd i ett tidigt skede är A och O för att komma tillbaka så snart som möjligt, enligt Dan Hasson, stressforskare och docent i folkhälsovetenskap. Långa sjukskrivningsperioder utan adekvat hjälp riskerar snarare att stjälpa än att hjälpa.
– Om man gjort illa armen behöver den tränas upp succesivt för att bli lika stark eller starkare än tidigare. Likadant är den för den som drabbats av stressrelaterade sjukdomar. De behöver få rätt hjälp och rätt stöd för att påskynda läkningen och återgången till arbetslivet.
Men rehabiliteringen handlar inte om att köra hårt direkt utan om att ta små steg med rätt stöd. Till en början kan det vara att lära sig andas ordentligt igen.
– Det är bra om man inom ett par veckors sjukskrivning får ett första besök av en fysioterapeut för att få hjälp med andning och avslappningsträning. Sedan kan det gradvis gå över till hjälp med övningar för kroppskännedom och för att bygga upp sig själv fysiskt. I början kan det vara kortare promenader som på sikt kan bli längre och raskare i takt med att man mår bättre.
Blir man starkare fysiskt kan det också bidra till att spänningar och smärtor lindras så att man mår bättre psykiskt. Fysisk aktivitet främjar läkning och återuppbyggnad.
Under sjukskrivningstiden kan det också behövas samtalsstöd för att få verktyg för att hantera sina känslor, symptom och beteenden. Man behöver förstå anledningen till panikattackerna, koncentrationsproblemen och de plötsliga gråtanfallen. Och Dan Hasson menar att viktigast av allt är att få hjälp att inse hur man kan bli av med symptomen.
– Förstår man inte vad som händer blir många rädda och då drar hjärnan igång ett inre ”brandlarm” för minsta lilla motgång eller svårighet. Kroppen reagerar panikartat, som att den är i fara.
Kan man som kollega göra något för att hjälpa den som är på väg in i utmattning?
– Det beror på hur mycket tid och energi du är beredd att lägga. Det gäller att hjälpa utan att kränka. Du kan inte säga åt kollegan ”sätt gränser”och ”stressa mindre” – då blir det ytterligare krav som signalerar att personen gör fel. Fundera på vad du skulle kunna göra för att hjälpa kollegan att självmant vilja varva ner och ta hand om sig själv.
Det gäller att hitta sätt att ge kollegan andrum för återhämtning och därmed också tid att reflektera över sin situation. Det kan vara en lördagsfrukost på stan eller en långpromenad efter jobbet.
– Utmattade personer är svältfödda på återhämtning. En timmes lugn och ro kan vara mycket betydelsefull och kanske ge lite energi för att kunna tänka klarsynt. Utmattade personer tror att de måste jobba kvällar och helger och alltid ställa upp för andra för att bli omtyckta och accepterade.
Varför drabbas kvinnor oftare av utmattningssyndrom än män?
– Det finns många olika förklaringar. Delvis handlar det om att många kvinnor fortfarande har dubbla arbetsbördan. Om det är tretton arbetsuppgifter som ska göras i en familj så gör kvinnan elva och mannen två. Sen ser kvinnan till att mannen gör sina två också.
Kan du ge fler tips på vad man kan göra för en utmattad kollega?
– Hjälpa dem att bygga upp sig själv och må bra. Då gäller det att fråga sig vad man tror att kollegan behöver just nu för att må, känna eller agera på ett visst sätt, säger Dan Hasson.
För ett par år sedan kom nya regler från Arbetsmiljöverket för att minska risken för att människor blir sjuka av ohälsosam arbetsbelastning – de så kallade OSA- föreskrifterna.
Det innebär att chefer och arbetsledare har ett tydligare ansvar än tidigare för att se till att resurserna anpassas till kraven som ställs i arbetet. De ska helt enkelt förebygga stress som kan göra medarbetarna sjuka.
Intresset har varit stort. Nu gäller det för alla chefer och arbetsledare i olika branscher att ta fram verktyg för att hitta rätt och hitta det de ska. När det fungerar som tänkt blir det ett utmärkt hjälpmedel för att upptäcka ohälsosam arbetsbelastning på en arbetsplats, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig inom organisatorisk och social arbetsmiljö på Arbetsmiljöverket.
Arbetsmarknadens parter är i full färd med att ta fram utbildningar för att möta intresset. Sen menar Ulrich Stoetzer att det är en större utmaning för vissa branscher till en början, vård och omsorg är en av dem. Likaså kan det vara svårare för små företag med begränsade resurser.
– Det kommer att ta tid innan vi är framme. Men det är ett första arbete, precis som det var med ergonomin en gång i tiden. Det här är samma resa där det gäller att hitta sätt att mäta för att få en praxis, föreskrifter och gränsvärden. Om vi jobbar kontinuerligt med det driver vi utvecklingen framåt.
Vad vinner vi på detta i längden?
– Förutom att vi får sundare arbetsplatser så är det också en kostnadsfråga med minskad sjukfrånvaro och ökad produktivitet, säger Ulrich Stoetzer.
Fakta om OSA-föreskrifterna och dess verkan
- OSA står för organisatorisk och social arbetsmiljö.
- Föreskrifterna reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.
- Reglerna stödjer arbetsgivaren i att förebygga ohälsa på arbetsplatsen och gör det lättare för dem att göra rätt när de gäller att hantera stress.
- Om reglerna inte följs kan arbetsgivaren få vitesföreläggande av Arbetsmiljöverket.
- Reglerna ska minska risken för att människor blir sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning. De ger arbetstagarna stöd i att ta upp organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen.
- Reglerna innebär att arbetsgivarna måste se till att resurserna anpassas till kraven som ställs i arbetet. Är kraven större än resurserna kan arbetsgivaren till exempel minska arbetsmängden, ändra prioritetsordning, ge möjlighet till återhämtning eller öka bemanningen för att undvika ohälsa.
Fysisk aktivitet hjälper
Fysisk aktivitet är för många en nödvändig ventil och verkar reparerande. Kroppen är konstruerad för rörelser. Rör vi på oss för lite fungerar inte helheten. En kropp som fysiskt mår bra fungerar som stödkorsett till själen. Att fysiskt orka med ger ökad psykisk styrka.
Mer om Stress
-
Självmedkänsla hjälper dig att hantera din stress
Stress • Genom att träna upp vår självmedkänsla kan vi lära oss att hantera stress på jobbet och både må och prestera bättre.
-
Stressrelaterade sjukskrivningar högst bland småbarnsföräldrar
Psykisk hälsa • Antalet personer som är sjukskrivna på grund av stress fortsätter öka och har nått rekordnivåer under 2024. Främst är det mammor i åldern 30–39 år som drabbas.
-
Få koll på stressen med täta och korta mätningar
Stress • Att genomföra korta, återkommande mätningar, så kallade pulsmätningar, är ett bra sätt att stämma av hur medarbetarna mår och hur arbetsbelastningen är.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Självmedkänsla hjälper dig att hantera din stress
Stress • Genom att träna upp vår självmedkänsla kan vi lära oss att hantera stress på jobbet och både må och prestera bättre.
-
Var femte känner sig ensam på jobbet
Arbetsklimat • Nästan 20 procent av alla anställda känner sig ensamma på jobbet. Problematiskt eftersom arbetsplatsen är avgörande för att främja sociala kontakter.
-
Stressad? Därför ska du inte hoppa över lunchen
Må bra • Nästan var fjärde yrkesverksam hoppar över lunchen minst en dag i veckan och de flesta gör det på grund av stress. Men enligt dietisten Maria Sitell leder det till att man får mindre gjort och presterar sämre.