Företagshälsovården används sällan förebyggande
Publicerat 28 mars 2018
Företagshälsovård används sällan för att motverka ohälsa på jobbet. I stället anlitas ofta tjänsterna när någon redan blivit sjuk. För att få fler företag att arbeta förebyggande med arbetsmiljön krävs statligt stöd och revisioner, anser branschorganisationen Sveriges Företagshälsor.
Arbetsgivare ska anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp om det saknas kompetens i det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:01.
Lisa Schmidt, arbetsmiljöforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, är aktuell med en avhandling om hur företagen använder sig av företagshälsovården. Den visar att företagshälsovårdens tjänster främst används i efterhand, till exempel vid rehabilitering, eller för hälsoundersökningar, som inte har någon betydelse för att minska sjukfrånvaron och sällan bidrar till förbättringar av arbetsmiljön.
Orsaken är bland annat att det saknas fokus från ledningen och att samverkan brister mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsplatserna. I stället har HR ofta ensamt ansvar för inköp av företagshälsovårdens tjänster och de är till stor del fokuserade på att hantera individer.
– Företagshälsovården har kunskap om hur arbete och hälsa hänger ihop. Men den kompetensen saknas i många HR-organisationer. De har inte den djupliggande kunskapen om de här processerna och hur man ska leda och organisera arbetet, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för Sveriges Företagshälsor.
Framför allt mindre företag är dåliga på att förebygga arbetsrelaterad ohälsa. Stora industriföretag, som Scania och SSAB, har däremot förstått vilka möjligheter det finns att få ner sjukfrånvaron och minska personalomsättningen. De inser också att produktivitet, kvalitet och arbetsmiljö hänger ihop.
– Arbetsmiljöarbetet är både en förutsättning för ett långsiktigt hållbart arbete för individen, men det är också en förutsättning för en hög kvalitet i produktionen, oavsett vad man producerar. Det är det där som folk missar.
För att få småföretagen att arbeta förebyggande med arbetsmiljön behövs någon form av statligt stöd, anser Peter Munck af Rosenschöld. Han jämför med det rehabiliteringsstöd på 10 000 kronor per arbetstagare och år som företagen kan få från den 1 juli.
– Då blir det ett förpliktigande om jag sökt och fått ett stöd att verkligen satsa på arbetsmiljön. Det gör det både enklare för mig som chef och i min dialog med medarbetarna. För det är ju inte bara jag som chef som ska göra det här utan det är medarbetarna också, säger han.
Många mindre företag har svårt att se lönsamheten i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Ofta dröjer det innan insatserna ger resultat och då är det enklare att prioritera andra saker, till exempel att investera i en maskin som ger direkt avkastning.
– Men med ett statligt stöd tar du bort ett hinder. Då kan du inte längre säga att du inte har råd. Då måste du erkänna för dig själv att du inte vill, och den känslan är mycket jobbigare än att säga att vi har inte råd, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Samtidigt är ett förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete en betydligt mer genomgripande förändring av verksamheten än att köpa en ny maskin, något som kräver både vilja och engagemang.
Företagshälsovården
- Cirka 65 procent av alla sysselsatta erbjuds företagshälsovård via sin arbetsgivare. Närmare 1,4 miljoner anställda är helt utan företagshälsovård i dag, cirka hälften av dessa arbetar i företag med mindre än 50 anställda.
- Ungefär 4 000 personer är anställda inom företagshälsovårdsbranschen. Ytterligare ett stort antal arbetar som underleverantörer och konsulter.
- Över 80 procent av företagshälsorna drivs som enskilda bolag medan resterande procent är "inbyggda" och ingår i kundföretagets verksamhet.
- Omsättningen i branschen ligger på cirka fyra miljarder kronor, vilket motsvarar en investering av arbetsgivaren på cirka 1 300 kronor per anställd.
Källa: Sveriges Företagshälsor

Krister Zeidler
Mer om Fokus
-
Minska smittan med bra ventilation
Fokus • Arbetsplatsen är en av de värsta smitthärdarna för coronaviruset. Särskilt riskfyllt är det att vistas i små mötesrum och andra trånga utrymmen. För att minska risken för smittspridning är det därför viktigt att ha bra ventilation och vädra ofta.
-
Svårt att påverka arbetsplatsen i hemmet
Fokus • Trots att många jobbar hemma just nu minskar arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön i hemmet när de nya föreskrifterna om arbetsplatsens utformning träder i kraft. Enligt Arbetsmiljöverket är det svårt för en myndighet att kräva stora förändringar av en bostad.
-
Tydligare regler ska skona handlederna
Fokus • Förra året kom nya regler kring medicinska kontroller vid handintensivt arbete. Men för att minska antalet belastningsskador måste också fler riskbedömningar göras ute på arbetsplatserna, säger Teresia Nyman, forskare och verksamhetschef vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Chilla – det gillar hjärnan
Må bra • Ha inte dåligt samvete om du då och då hamnar i soffan framför en tv-serie. Att chilla eller slappa är helt nödvändigt för att kropp och hjärna ska må bra och vi ska få till en bra balans i livet, säger hjärnforskaren Sissela Nutley.
-
Det kan du använda ditt friskvårdsbidrag till
Må bra • Arbetsliv reder ut vad du kan använda friskvårdsbidraget till – och vad du inte får använda det till.
-
Långvarig stress ökar risken för demens
Stress • Utmattningssyndrom och depression ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom, enligt en ny svensk studie. Risken är fortfarande låg men kunskapen kan ge viktiga ledtrådar till hur demenssjukdom kan förebyggas.