Företagshälsovården används sällan förebyggande

Arbetsgivare ska anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp om det saknas kompetens i det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:01.

Lisa Schmidt, arbetsmiljöforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, är aktuell med en avhandling om hur företagen använder sig av företagshälsovården. Den visar att företagshälsovårdens tjänster främst används i efterhand, till exempel vid rehabilitering, eller för hälsoundersökningar, som inte har någon betydelse för att minska sjukfrånvaron och sällan bidrar till förbättringar av arbetsmiljön.

Orsaken är bland annat att det saknas fokus från ledningen och att samverkan brister mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsplatserna. I stället har HR ofta ensamt ansvar för inköp av företagshälsovårdens tjänster och de är till stor del fokuserade på att hantera individer.

– Företagshälsovården har kunskap om hur arbete och hälsa hänger ihop. Men den kompetensen saknas i många HR-organisationer. De har inte den djupliggande kunskapen om de här processerna och hur man ska leda och organisera arbetet, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för Sveriges Företagshälsor. 

Framför allt mindre företag är dåliga på att förebygga arbetsrelaterad ohälsa. Stora industriföretag, som Scania och SSAB, har däremot förstått vilka möjligheter det finns att få ner sjukfrånvaron och minska personalomsättningen. De inser också att produktivitet, kvalitet och arbetsmiljö hänger ihop.

– Arbetsmiljöarbetet är både en förutsättning för ett långsiktigt hållbart arbete för individen, men det är också en förutsättning för en hög kvalitet i produktionen, oavsett vad man producerar. Det är det där som folk missar.

För att få småföretagen att arbeta förebyggande med arbetsmiljön behövs någon form av statligt stöd, anser Peter Munck af Rosenschöld. Han jämför med det rehabiliteringsstöd på 10 000 kronor per arbetstagare och år som företagen kan få från den 1 juli.

– Då blir det ett förpliktigande om jag sökt och fått ett stöd att verkligen satsa på arbetsmiljön. Det gör det både enklare för mig som chef och i min dialog med medarbetarna. För det är ju inte bara jag som chef som ska göra det här utan det är medarbetarna också, säger han.

Många mindre företag har svårt att se lönsamheten i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Ofta dröjer det innan insatserna ger resultat och då är det enklare att prioritera andra saker, till exempel att investera i en maskin som ger direkt avkastning.

– Men med ett statligt stöd tar du bort ett hinder. Då kan du inte längre säga att du inte har råd. Då måste du erkänna för dig själv att du inte vill, och den känslan är mycket jobbigare än att säga att vi har inte råd, säger Peter Munck af Rosenschöld.

Samtidigt är ett förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete en betydligt mer genomgripande förändring av verksamheten än att köpa en ny maskin, något som kräver både vilja och engagemang.