Äldre med tunga yrken orkar sällan till 65

Även i Danmark pågår diskussioner om att förlänga pensionsåldern. Här fanns tidigare något som hette efterlön, där arbetstagare med kort utbildning kunde lämna jobbet vid 60 år med god ersättning. Men nu måste även de med kort utbildning arbeta lika länge som andra. Det är en utmaning, både för arbetsmiljön, de arbetandes hälsa och för arbetsgivarna, anser Andras Holtermann, forskare vid Forskningscenter för arbetsmiljö i Danmark.

Han och hans kollegor har genomfört en studie som bidragit till en kvalificerad diskussion om pensionsåldern i Danmark. I studien undersökte de fysiskt krävande arbeten och hur arbetsförmågan och hälsan ser ut hos dem som arbetar i sådana yrken.

– Det har funnits undersökningar där man själv skattat sitt arbete och sin arbetsförmåga, men sådana studier är inte så precisa och trovärdiga. Därför ville vi göra objektiva fysiska mätningar, både av arbetets belastningar och av personernas egen hälsa och arbetsförmåga, säger han.

Yrkena som valdes ut var inom städning, industri och transport.

– Vi visste att dessa yrken var krävande, med hög sjukfrånvaro. Många är tvungna att sluta före pensionsåldern, säger Andreas Holtermann.

Forskarna vände sig till en rad olika arbetsplatser som var intresserade av att delta. Cirka 800 deltagare valdes ut på 15 arbetsplatser. De fick alla rörelsesensorer fastsatta på armar, rygg och ben. Dessa mätte hur mycket personerna rörde sig, både på arbetet och på fritiden.

– Sensorerna var inte större än tändsticksaskar. De fick sitta på dygnet runt i fyra dagar, säger han.
En sensor på låret mäter om du sitter, står, går eller springer. En sensor på övre delen av ryggen mäter hur mycket du böjer dig, en på armen hur du rör armen och så vidare.

– Det ger fantastiska möjligheter att ta reda på rörelser, utan att medarbetaren tänker på att mätningarna pågår.

Mätningarna resulterade i figurer som var enkla att tyda. De visade hur länge en person sitter, hur mycket man går, står och arbetar med armarna, men också hur långa pauserna är.
För att ta redan på hur deltagarna mådde fysiskt gjorde man en rad tester, som cykling för att mäta konditionen, och andra tester för att mäta styrka och uthållighet i rygg, armar, ben och händer. Blodtrycket mättes också.

Resultatet visade att i yrkena där man har ett hårt fysiskt arbete, har en mycket stor andel av arbetstagarna också en dålig fysisk kapacitet och arbetsförmåga. Många gick och stod hela arbetsdagen utan tillräckligt med pauser och många arbetade ofta framåtböjda. Blodtrycket var högre än hos danskar i allmänhet, och även övervikt var vanligare. Väldigt många hade så mycket smärtor i stora delen av kroppen att det fick konsekvenser för över hur de kunde utföra jobbet, men också aktiviteter på fritiden.

– Det fanns ingen balans mellan kraven och förmågan. Kombinationen gör det riktigt svårt att orka arbeta efter 60 eller till och med 65 år.

Andreas Holtermann anser att det är väl dokumenterat att personer med låg utbildning och låg social status också har sämre hälsa, både när det gäller blodtryck, smärta, och övervikt.

– Då är det svårt att se ett långt och gott arbetsliv i fysiskt krävande jobb.

Deltagarna fick ta del av resultaten individuellt men också som genomsnittsvärden för en hel arbetsplats. Tack vare figurerna var det lätt att avläsa hur arbetsdagen såg ut och vad man själv kunde göra för att få ett bättre arbete. Många var intresserade av att anpassa arbetet och förbättra sin fysik.

– Flera intressanta insatser drogs igång av arbetsplatserna, som fysisk träning på arbetstid och bättre arbetsorganisation, men arbetsorganisationen kan vara svårare att ändra, menar Andreas Holtermann.

Arbetsplatserna tog hjälp av konsulter i arbetsmiljö för att göra arbetet mer omväxlande, med till exempel rotation och fler pauser.

– Vi diskuterade också med arbetsplatserna hur man kunde anpassa arbetet och arbetstakten för de äldre, men det är en stor utmaning. Hur ska man lyckas utan att produktionen blir lidande och utan att de unga får för stora belastningar, frågar sig Andreas Holtermann.

Han anser att det är viktigt för hela samhället att utforma arbetslivet så att även de med kort utbildning och krävande arbeten får ett långt yrkesliv.