Ökad självmedkänsla gör oss tryggare

En tuffare arbetsmarknad med nedskärningar och ständiga omorganisationer har gjort att många känner sig otrygga och tror att de hela tiden måste prestera mer för att duga. De höga kraven vi ställer på oss själva gör också att vi blir självkritiska, självfixerade och inte kan ta in andra.

– Det är där compassion kommer in som metod. Vi har börjat se hur man kan tillämpa den förståelsen för att minska stress och öka välmåendet, både på ett individuellt plan och i organisationen i sig, säger Christina Andersson, psykolog vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Hon är ansvarig för ett forskningsprogram för att se hur compassionträning kan användas i företag och organisationer för att skapa ett hälsosammare arbetsklimat. En stor del handlar om att utveckla sin egen självmedkänsla, vara vänlig och omtänksam mot sig själv och inte låta självkritiken ta överhand.

– Självmedkänslan kommer in i de här svåra situationerna när man tycker att man misslyckats med någonting, eller känner sig rädd och osäker inför något. Det kan vara en presentation, en relation till kollega eller ett kundmöte.

Under våren ska Christina Andersson och hennes kollegor genomföra en studie vid två företag. Deltagarna får bland annat lära sig om känslor och hur självkritik fungerar, medverka i beteendeanalyser av svåra situationer och prova på olika övningar i mental träning. Den mentala träningen handlar mycket om att bli medveten om sina känslor men är inte samma sak som mindfulness.

– I jämförelse med mindfulness inriktar sig compassionguidade övningar på att aktivera kroppens trygghetssystem. Man aktiverar också positiva känslor i hjärnan, vilket är ett komplement till mindfulness som mer handlar om att uppmärksamma och vara närvarande i nuet.

En annan del av träningen går ut på att kunna ta emot compassion från andra, men också att öva sig i att vara vänlig och omtänksam mot sin omgivning. Det kan till exempel handla om hur man kommunicerar via mejl eller pratar med varandra på arbetsplatsen.

– Intentionen ska vara att man vill andra väl. Men det går ofta bort vid stress. Man blir väldigt egocentrisk och tenderar att stänga av perspektivtagandet att bry sig om andra, säger Christina Andersson.

Målet med compassionträning är att balansera stress och prestationskrav med att vara trygg och omtänksam mot sig själv och andra. En del har den här förmågan med sig från sin uppväxt eller har lärt sig den, kanske av en idrottstränare, chef eller mentor.

– De här personerna är ofta mer välfungerande. De söker utmaningar, klarar av att misslyckas och kan identifiera när de är stressade och ta hand om sig själva.

Det går att träna upp hjärnan för att få mer självmedkänsla har forskning visat, men det finns också hinder. Framför allt handlar det om rädslan för självmedkänslan i sig själv – att man då förlorar kontrollen, känner sig i underläge eller riskerar sin position.

– Man gör en koppling till att man är vek och sårbar. Men det är inte vad det handlar om. Det är en styrka att omfamna alla sina känslor och kunna hantera dem, säger Christina Andersson.