Så blir kontoret efter pandemin

När bara halva styrkan är på plats på kontoret minskar behovet av traditionella skrivbordsplatser rejält. I en studie gjord av forskare vid Lunds universitet och Lunds tekniska högskola tillfrågades svenska HR-chefer hur de tror att pandemin påverkar arbetslivet på längre sikt, inte minst hur kontoren kommer att förändras. Svaret blev att de tror på en kraftig ökning av distansarbetet även efter pandemin, med i snitt 2,2 dagars distansarbete per vecka, och att ett helt nytt kontorslandskap kommer växa fram.

– Kontoren får en annorlunda roll efter corona i och med att vi kommer att fortsätta arbeta flexibelt och på distans. De blir mer av en mötesplats än en arbetsplats. Vi kommer att åka till kontoret för att träffa kollegor och vara kreativa tillsammans, snarare än för att "jobba undan", för det kan vi göra hemma, säger Lena Winslott Hiselius, professor vid Lunds tekniska högskola och forskningsledare på K2 som tillsammans med Trafikverket har finansierat studien. 

Mötesplats och energikälla

När kontoret blir en social mötesplats och en plats för innovation och kreativitet förändras även behovet av traditionella skrivbordsplatser.

– De behövs inte alls i samma uträckning och många talar om en "down-sizing" av sina kontorsytor. Däremot kommer vi behöva ytor för socialt umgänge och utbyte av tankar och innovation. Eller som en av deltagarna i studien uttrycker det "kontoret ska vara en social energikälla", säger Lena Winslott Hiselius.

Färre skrivbord fler mötesrum

I takt med att de stora kontorslandskapen försvinner får kontoren alltså färre skrivbord, fler mysiga mötesplatser och fler uppkopplade mötesrum där man kan stänga dörren om sig.

– De digitala mötena kommer helt säkert att fortsätta efter pandemin, även om vissa medarbetare sitter på distans och andra är på plats på kontoret. Därför kommer behovet vara stort av ytor som är anpassade för digitala möten, till exempel flera mindre rum med bra uppkoppling och annan teknisk utrustning.

Före pandemin var aktivitetsbaserade kontor en trend på uppgång. Där fanns det ofta en arbetsplats för alla, även om man inte hade någon fast plats utan valde utifrån aktivitet. Detta kommer till viss del att finnas kvar även efter pandemin, spår några av deltagarna i studien, dock i lite annan form.

– De som redan hade infört aktivitetsbaserade kontor menar att de kommer ha kvar dem, men i förändrad form just eftersom det man kommer att vilja göra på kontoret nu ser annorlunda ut än det man gjorde före pandemin.
Co-working allt vanligare

Några av de tillfrågade menar att vi även kommer att se mer av lokala arbetshubbar, eller co-workingkontor, utanför city där företag hyr in sig för att skapa arbetsplatser som ligger närmare de anställdas hem. Detta blir då ett komplement till kontoret eller hemmet.

– Det är dels ett sätt att minska lokalkostnader i citykärnorna, men även ett sätt att tillmötesgå medarbetare som vill kunna jobba på distans men inte kan sitta hemma av olika skäl. Då kan sådana här lokala satellitkontor vara ett bra alternativ, säger Lena Winslott Hiselius.

Kontoret – en konkurrensfaktor

En naturlig förlängning av alla dessa förändringar är att kontoret blir en konkurrensfaktor i företagens jakt på den bästa arbetskraften.

– Kontoret blir en säljande faktor när företag och organisationer marknadsför sig och lockar anställda genom att ha kreativa, attraktiva lokaler. Kontoret blir skyltfönstret utåt och en del i det som gör att folk tycker det är intressant att arbeta på ett visst ställe.