Stillasittandet ökar på svenska arbetsplatser

Fler än hälften av de svarande, 52 procent, sitter stilla sju timmar eller mer per dag. År 2018 var motsvarande siffra 43 procent. Det visar företagshälsovårdsbolaget Falcks rapport ”Stillasittande i arbetslivet 2026” som bygger på 26 606 hälso- och arbetsmiljöprofiler genomförda på svenska arbetsplatser mellan maj 2025 och april 2026. 

– De flesta vet redan att korta rörelsepauser kan bidra till lägre stressnivåer, bättre humör och mindre trötthet, men för många är det ändå svårt att få till i praktiken. Här har både individen och arbetsgivaren en roll att spela i att bryta vanor kring stillasittande, säger Åsa Miemois, hälsoutvecklare på Falck, i en kommentar.

Att sitta mycket still är vanligast i kontors- eller kunskapsintensiva yrken. Personer med mer än tre års högskole- eller universitetsutbildning sitter i genomsnitt still 8,3 timmar per dag. Personer med enbart grundskoleutbildning sitter i genomsnitt still 4,9 timmar per dag, enligt rapporten.

Sämre sömn och ökad stress

Rapporten visar också ett samband mellan stillasittande och sämre upplevd hälsa. Ju mer stillasittande, desto sämre skattar medarbetare sin energi, stress, sömn och hälsa. Skillnaden är som tydligast bland dem som sitter tio timmar eller mer.

– Rörelse och vila ställs ofta upp som varandras motsatser, men energi skapas av variation av dessa, sällan av att sitta helt stilla. Många känner igen sig i att just kvällspromenaden, cykelturen eller passet på gymmet är det som faktiskt gör en piggare, inte tröttare, efter en lång dag, säger Åsa Miemois.

Att rörelse i vardagen prioriteras bort tror hon är oavsiktligt och beror på fyllda kalendrar och mötesintensiva arbetsdagar, enligt Åsa Miemois. Här kan arbetsgivare bidra genom att bygga in variation i arbetet säger hon.

– De kan till exempel handla om kortare möten, stående avstämningar, rörelsepauser och en kultur där det är okej att resa sig mitt i arbetsdagen", säger Åsa Miemois.