Besvär av inomhusmiljön allt vanligare

Hosta, snuva, heshet, huvudvärk och trötthet är några symptom på att något är fel på inomhusmiljön. Över en miljon människor, 14 procent av befolkningen, uppgav 2009 i Socialstyrelsen stora kartläggning av inomhusmiljön att de har något av de här besvären under en vecka på jobbet eller i skolan. En nyare undersökning visar att var femte anställd är missnöjd med inomhusmiljön på jobbet. Men många tar inte signalerna på allvar utan tror att stress och förkylning ligger bakom.

– Jag tror att det finns ett mörkertal och att det kommer att visa sig att det är fler som har de här problemen. Anledningen är att våra fastigheter blir äldre och vi är inte särskilt bra på att underhålla dem. Det blir oftast skador förr eller senare, fuktskador eller problem med ventilationen, säger Mattias Sjöström, yrkeshygieniker, civilingenjör och medicine doktor på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) i Stockholm.

De senaste åren har allt fler arbetstagare remitteras till Arbets- och miljömedicinska kliniken i Stockholm för problem med inomhusmiljön. De utgör ungefär en fjärdedel av samtliga patienter och många har luftvägsproblem, ofta astmasymptom. En rundringning visar att andra kliniker i landet redovisar liknande siffror.

I första hand är det arbetsgivaren och fastighetsägaren som ska utreda och åtgärda brister i inomhusmiljön, till exempel med hjälp av företagshälsovården. Men det är inte alltid som arbetsgivaren tar problemen på allvar. Risken att få besvär skiljer sig nämligen åt mellan olika individer och en del medarbetare är känsligare än andra, särskilt allergiker.

– Ett motargument är ofta att det bara är ditt problem och att dina kollegor inte har några besvär. Men ur vår synvinkel, och arbetsmiljölagens, spelar det ingen roll. Finns det brister i inomhusmiljön, ska de åtgärdas.

Yrkeshygienikernas uppgift är något av ett detektivarbete. De kartlägger byggnadens konstruktion och historia för att hitta orsaker bakom hälsoproblemen. Inte sällan är ventilationen boven i dramat där smutsiga och igengrodda luftkanaler och filter gör luftkvaliteten så dålig att folk reagerar och får besvär. Ventilationen kan också vara dimensionerad för betydligt färre medarbetare än vad som rör sig på arbetsplatsen.

– Då får man inte den luftväxling som behövs utan du får en hög koncentration av luftföroreningar som irriterar luftvägarna och kan gör att man hostar och blir täppt i näsan, säger Mattias Sjöström.

Fuktskador, som kan leda till mögelbildning, är något som yrkeshygienikerna på CAMM ofta stöter på ute på arbetsplatserna. Ett klassiskt problem är uteluftsventilerade krypgrunder i byggnader från 1970-talet. Då uppfördes baracker i hela landet som tillfälliga lösningar för att hantera stora barnkullar i skolor och förskolor. Men i dag, 40 år senare, står många av dem fortfarande kvar och en del har varken underhållits eller renoverats.

– I en barack som står uppställd tillfälligt har du ingen stabil konstruktion utan det blir lite glapp och luftgenomsläpp. Då får du den här mögliga, dåliga luften från krypgrunden in i lokalerna.

Platta tak i stället för så kallade sadeltak som sluttar är ett annat exempel på en dålig byggkonstruktion från den här tiden.

– Nackdelen med platta tak är att snö och regn inte glider av. Du bygger en liten swimmingpool på taket helt enkelt. Då är det vanligt att du får fuktskador i fastigheten. Det är en exceptionellt dålig byggform, säger Mattias Sjöström.

Men även i moderna fastigheter förekommer problem. Felkonstruktioner, byggslarv på grund av pressade byggtider och felaktigt materialval är några orsaker. Ett känt fall är Moderna museet i Stockholm som tvingades stänga och sanera hela byggnaden efter att personalen drabbats av hälsobesvär. Ett femtiotal entreprenörer hade varit inblandade i bygget och bristfällig ventilation, mögelskador och fel golvmaterial var några orsaker till problemen.

Förutom själva byggnaden kan även bristfällig städning och val av inredning leda till hälsobesvär. Ett exempel är heltäckningsmattor som har fått något av en renässans. Många arbetsgivare är inte medvetna om att de behöver dammsugas varje dag för att inte utgöra en hälsofara.

– I annat fall blir mattan en depå där damm och allergener fastnar och sedan virvlar upp så snart du kliver på den. Då har du ett stort lager av damm och allergener på din arbetsplats, säger Mattias Sjöström.