Är hälsa en ny religion?

Hälsosynd, hälsofrälst och tio budord för bra hälsa. Den typen av vanliga uttryck i relation till hälsa väckte nyfikenheten hos forskarna Britta Pelters, Högskolan i Halmstad och Barbro Wijma, Linköpings universitet. De bestämde sig för att undersöka om synen på hälsa kunde ses som en ny religion.

– Det används så många religiösa metaforer i samband med hälsa och man läser ofta att människor blir hälsofrälsta. Vi ville veta mer om vad det om vad det är som gör att de här metaforerna fungerar, säger Britta Pelters.

De började med att leta efter kännetecken på en religion och hittade en checklista med tio faktorer, allmänt vedertagna inom religionssociologin. Exempel på dessa är att en religion alltid beskrivs som helig, att den ger gemenskap, har moraliska värderingar, använder symboler, ritualer och inte minst har en övertygelse om en sorts unik realism och sanning. Nästa steg var att jämföra de religiösa kännetecknen med olika beskrivningar av hälsa.

– Vi läste mängder av texter om hälsa i allmänhet och försökte se om de passade in på religionsmallen. Slutsatsen blev att vi kunde hitta belägg för att synen på hälsa uppvisade samtliga tio tecken på att vara en religion, säger hon.

Men den religiösa hälsosynen är inte helt problemfri, enligt Britta Pelters. Den riskerar till exempel att ge ökade hälsoklyftor i samhället, när de som sett "ljuset" också tycker sig ha sett sanningen.

– Det blir en värderingsmässig världssyn som vi kanske inte reflekterar över, men som gör att de som delar synen känner att det här är sanningen. Och har man sanningen har man också rätten.

Den riskerar också att individualisera strukturella samhällsproblem. Ett exempel är när övervikt ses som ett personligt problem som beror på lättja och brist på självrespekt.

– Man bortser från att det kan finnas andra anledningar. Man gör världen enklare och behöver inte tänka på komplexiteten, säger Britta Pelters.

Som arbetsgivare är det viktigt att reflektera över sin egen inställning till hälsa. Kanske finns det omedvetna förväntningar på hur friska medarbetarna ska vara, eller i alla fall verka. De som presenterar sig själva på det friska, glada sättet kommer att lyckas. Andra får det svårare.

– Vår uppgift som forskare är ju att komplicera saker och ting. Och arbetsmiljö och hälsa handlar inte bara om att ha en timmes friskvård i veckan, det handlar om organisationskultur. Så frågan är om vi har en hälsokyrka eller om det är högt i tak på riktigt, säger hon.