Det säger forskningen om arbetstidsförkortning

Foto: Stockholms universitet

– Det finns inte jättemycket forskning gjord på arbetstidsförkortning. Men det finns undersökningar gjorda i vissa kommuner och regioner som visar att den upplevda hälsan förbättrades vid arbetstidsförkortning, säger Göran Kecklund som är professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

De positiva effekterna var att man upplevde minskad stress, bättre sömn och fick mer tid för återhämtning. Den lediga dagen gav en upplevd balans i livet där man kunde träffa vänner eller ägna sig åt sitt fritidsintresse.

­– Trots det gav det inte effekt på den faktiska hälsan och sjuktalen var i stort sett oförändrade. Det kan bero på att arbetsbördan var densamma som tidigare. Risken finns att kortare arbetstid leder till mer stress om man inte samtidigt anställer mer personal

Han anser att en viktig fråga är om den upplevda hälsan förbättras i det långa loppet när arbetstidsförkortning införs. Att uppleva god hälsa och att må bra kan innebära att arbetet blir mer hållbart och att fler orkar arbeta till pensionsåldern. Men det finna inga studier som undersökt hur hälsa och välbefinnande påverkas på lång sikt av arbetstidsförkortning. I de fall man tittat på arbetsgivare som infört kortare arbetsveckor har de gått tillbaka till ordinarie arbetsvecka efter ett tag.

Den positiva upplevelsen kan vara en smekmånadseffekt

– Den positiva upplevelsen kan handla om en smekmånadseffekt som kanske varar under något år. Vissa medarbetare kommer initialt att gilla att ha mer fritid, men om arbetsgivaren inte anställer mer personal kommer man ändå att få jobba hårt och då blir arbetet krävande i längden. Det blir samma arbetssituation, men med mer egentid. Och det gäller också att hålla isär frågorna. Eventuella arbetsmiljöproblem löser man inte genom att minska arbetstiden.

Lättare för små företag

Han säger att det är skillnad att ställa om till kortare veckor i ett mindre företag än i en stor organisation.

– Små företag har lättare att effektivisera, utföra visa sysslor smartare och hoppa över en del möten jämfört med om en hel region eller kommun ska införa förkortad arbetstid. Det är ofta mindre privata företag som infört arbetstidsförkortning.

Göran Kecklund menar att en arbetstidsförkortning måste finansieras på något sätt. Om sjukskrivningstalen gått ned, och kostnaderna för dem minskat, hade det varit ett sätt.

Men forskningen som finns visar att så inte är fallet.

Ett alternativ för den organisation som vill förkorta arbetsveckan är att ta det i flera steg, säger han. Det kan vara svårt att gå från 40 till 30 timmar direkt. Att i stället göra det på flera års sikt ger gradvis kortare arbetsdagar samtidigt som de ekonomiska konsekvenserna för arbetsgivarna blir mindre kännbara.

Kan AI och mer avancerad teknik vara en del i detta på sikt?

­– Jo, framöver kan robotar och AI ta över vissa arbetsuppgifter. Kanske en del yrken helt och hållet. Men det ligger längre fram i tiden, kanske om 20 år.

Hur ser det ut med arbetstidsförkortning i andra länder?

– I stora delar av Europa är det standard med 40 timmars arbetsvecka. Men i våra grannländer Norge och Danmark är det 37 timmars arbetsvecka som gäller, säger Göran Kecklund.