Trygghet avgör om pappor tar föräldraledigt

Ekonomi och karriär lyfts ofta som de främsta skälen till att pappor tar ut mindre föräldraledighet än mammor. I alla fall om mammorna och papporna själva tillfrågas. Men en studie från Stockholms universitet slår hål på det argumentet. Helen Eriksson, forskare vid Sociologiska institu­tionen, konstaterar att det tvärtom är pappor med mest att förlora, både utifrån lön och karriär, som tar ut längst föräldraledighet.

Pappaledighetsparadoxen

Hennes forskning visar att pappor som arbetar i yrken där det krävs högre kvalifikationer, som till exempel läkare och advokater, generellt tar ut mer än dubbelt så lång föräldraledighet jämfört med pappor inom de mest lågkvalificerade yrkena, som städare eller maskinoperatörer.

Hon kallar det ”pappaledighetsparadoxen” och förklarar det med att män med högkvalificerade och högavlönade tjänster, känner sig tryggare på arbets­platsen och riskerar inte att bestraffas för att man tar ut pappaledighet.

Bild: Stockholms universitet

– Det finns en dubbelstandard när man talar om föräldraledighet där pappaledighet separeras från mammaledighet. Man tänker att män som tar en lång föräldraledighet väljer bort jobbet för barnet, att de inte visar framfötterna på arbetsplatsen, medan för kvinnor anses det normalt med en lång föräldraledighet. Om du som man har en hög lön och en trygg anställning är det enklare att gå emot den här negativa uppfattningen eftersom du inte riskerar att straffas på samma sätt som om du jobbar i en bransch där du är mer utbytbar, säger Helen Eriksson.

Olika förväntningar

Bilden av män som svikare och kvinnor som ansvarsfulla mammor i samband med föräldraledighet är djupt rotad och något de flesta av oss inte ens är medvetna om eller reflekterar över – men standarden sätts olika.

– Om en kvinna går in till sin chef för att diskutera föräldraledighet är det vanligt att chefen utgår ifrån att hon vill vara ledig i ett helt år. Om en man går in till sin chef kan förslaget i stället bli ”ja men då kan du väl ta två månader nu över sommaren?”. Det här startbudet påverkar oss. Det är mycket svårare att föreslå nio månader när chefen lade ribban på två, säger Helen Eriksson.

Hon poängterar samtidigt att könsnormer påverkar både kvinnor och män. Forskning visar exempelvis att när kvinnor väljer att prioritera sin karriär i stället för föräldraledighet anses de vara dåliga mammor.

– Könsnormer begränsar våra val i livet, det gäller både för kvinnor och män.

Men Helena Eriksson pekar på en normförskjutning i samhället, där gränsen för hur lång föräldraledighet som anses normalt för pappor att ta ut alltjämt flyttas fram.

– Normer är väldigt trögrörliga men utvecklingen går stegvis framåt, säger hon.

Helen Erikssons tips till chefer för att bidra till ett mer jämställt uttag av föräldraledighet är att utgå från samma ”startbud” för både kvinnor och män.

– Du kan exempelvis tänka att om en person här vill vara föräldraledig så ska jag utgå ifrån att personen vill vara ledig nio månader och föreslå det både till kvinnor och män. Valet är sedan fritt och upp till individen att göra, men det sätter en annan standard för samtalet.