Bild: Israel Andrade/Unsplash
Pekpinnar får inte kontorsanställda att röra sig mer
Publicerat 18 januari 2023
Kontorsarbetare rör sig mer än vad forskarna hittills trott, enligt en ny studie från Högskolan i Gävle. Hur kontoret är utformat är det som har störst betydelse när det gäller att främja rörelse och variation. Pekpinnar fungerar sällan, enligt Svend Erik Mathiassen, professor i arbetshälsovetenskap.
För första gången har forskare sammanställt internationella studier där kontorsanställda fått använda aktivitetsmätare. Studierna visar andelen sittande, stående och gående under arbetsdagen.
Sammantaget är fördelningen 70 procent sittande, 20 procent stående och 10 procent gående, vilket är ganska nära EU:s riktlinjer som är 60-30-10.
– Uppfattningen att kontorsarbetare sitter alldeles för mycket grundar sig i tidigare studier som byggt på självskattning. Men våra egna studier har visat att tiden i sittande är svår att uppskatta själv, säger Svend Erik Mathiassen, professor vid Högskolan i Gävle i en kommentar.
Men även om hela arbetsgrupper kan ligga bra till när det gäller rörelse och variation under arbetsdagen finns det stora skillnader på individnivå, enligt studien. På samma kontor kan någon sitta 30 procent och en annan 90 procent av tiden. Det kan även vara stor skillnad mellan arbetsdagar för enskilda personer.
Tidigare har det funnits en hypotes bland forskare att så kallade aktivitetsbaserade kontor skulle leda till att anställda rör sig mer. Men enligt studien finns inget sådant tydligt samband.
– Nej, aktivitetsbaserade kontor löser inte utan vidare problemen med mycket sittande. De anställda rör sig lite mer där än på vanliga cellkontor, men inte särskilt mycket, säger Svend Erik Mathiassen.
Enligt honom är det större förändringar än så som behövs på kontoret – att man bygger in rörelse på olika sätt. Den senaste trenden är att utforma kontor så att vissa arbetsuppgifter inte går att utföra om man inte rör på sig.
– Man skall inte gå på individen och säga ”du måste träna”, utan främja rörelse i själva arbetet. Och gör man interventioner för dem som behöver det mest så blir det också bra för dem som inte behöver det lika mycket, säger Svend Erik Mathiassen.
Om studien
- Forskare har för första gången sammanställt resultaten från 26 internationella studier med mätdata som visar både sittande, stående och gående under hela arbetsdagen.
- Sammanlagt har nära 3000 kontorsarbetare burit aktivitetsmätare på jobbet.
Marianne Zetterblom
Mer om Ergonomi
-
Musarm – så förebygger du
Ergonomi • Musarm börjar som värk i armen. Men vad beror egentligen musarm på och vad kan man göra för att förebygga?
-
Så ska arbetsmiljön bli mer hjärnvänlig
Arbetsmiljöarbete • Hur har hjärnan det på jobbet? En grupp forskare ska ta reda på vilka åtgärder som faktiskt funkar för att arbetsmiljön ska passa våra hjärnor.
-
Träning på jobbet aktiverar soffpotatisar
Må bra • Med friskvårdsbidrag når arbetsgivarna oftast bara de som redan tränar regelbundet. Genom träning på arbetstid däremot kan man nå fler, enligt Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Ta tillvara yrkesförarnas kunskap i den gröna omställningen
Grön omställning • För att den gröna omställningen inom transportsektorn ska upplevas som rättvis och acceptabel av yrkesförarna behöver deras kunskap inkluderas i arbetet, enligt en ny forskningsstudie.
-
Relationen till chefen viktigast
Arbetsklimat • Relationerna på arbetsplatsen spelar stor roll för hur nöjda vi är med vårt arbete och hur engagerade vi känner oss. Men den viktigaste relationen är den vi har till vår chef, visar en ny studie.
-
Ny behandlingsmetod vid utmattning
Stress • Behandling vid utmattningssyndrom fokuserar för mycket på återhämtning. Det anser forskaren och psykologen Jakob Clason van de Leur som arbetat med en behandlingsmodell där meningsfullhet i arbetet står i centrum.