
Ett forskningsprojekt på Göteborgs universitet undersöker hur vårt mobilbeteende påverkar arbetsmiljön.
Kolla mobilen på fikarasten är återhämtning enligt unga
Publicerad 14 februari 2023
Småprat fungerar som socialt kitt. Men vad händer när vi bara kollar i mobilen på rasten i stället för att prata med kollegorna? Ett forskningsprojekt på Göteborgs universitet undersöker hur vårt mobilbeteende påverkar arbetsmiljön.
Att ta upp mobilen i tid och otid när du umgås med andra kan försämra kommunikationen i privata relationer och få människor att känna sig åsidosatta. Det kallas ”phubbing”, av engelskans phone och snubbing, avvisa eller snäsa av någon. I forskningsprojektet ”Phubbing i arbetslivet” tittar man på vad som händer med kommunikation i arbetsgruppen när mobiltelefonen är framme.
– I första delstudien tittade vi på hur mobilerna användes på arbetsplatserna och om man kände sig åsidosatt när kollegorna satt med sina mobiler under arbetet, på möten eller vid kafferasten. Om det hade betydelse för den sociala arbetsmiljön. Vi gjorde studien i elektrikerbranschen och inom hälso- och sjukvård, säger forskningsledaren Sara Thomée.
Trist men inte ett problem
Två branscher med olika förutsättningarna. Elektriker har mobilen med sig hela tiden eftersom den är ett arbetsredskap, medan de som jobbar inom vården kanske bara har tillgång till sin mobil på rasterna, enligt Sara Thomée.
– Generellt var inte kollegornas mobilanvändande ett stort problem. Men det fanns varierade åsikter. En del tyckte att det blir tråkigt när kollegorna dyker ner i mobilen på rasten i stället för att prata med varandra, att man inte lär känna varandra eller kan snacka ihop sig om jobbet. Andra tyckte att det var oproblematiskt och såg mobilen som en naturlig del i umgänget. Liksom att rasten är egentid och att mobilen kan vara ett sätt att fly undan en stund om man inte är på prathumör. Mobilen blir då ett sätt för återhämtning.
Sara Thomée säger att om det sociala snacket uteblir på kafferasten eller under arbetet skulle det teoretiskt sett kunna påverka kommunikationen i arbetsgruppen och ge sämre tillgång till kollegialt stöd. I förlängningen skulle det kunna ha betydelse för både arbetshälsa, säkerhet och effektivitet i produktionen.
– Vi håller för närvarande på att analysera enkätsvar. Preliminärt ser vi en del samband mellan grad av upplevd ”phubbing” på raster och hur man skattar den psykosociala arbetsmiljön.
Policy för mobilanvändning ovanligt
Forskningsprojektet har också tittat på om det fanns en policy för mobilanvändning under rasterna ute på arbetsplatserna.
– Ingen arbetsplats hade det. Fanns det en policy handlade den snarare om utlandssamtal eller att man inte fick använda mobilen till vad som helst. Jag tänker att man kan ha en diskussion på sin arbetsplats om vilken kultur man vill ha. Tycker man att det blir tråkigt på kafferasten när alla sitter med sina mobiler kan man ta ett gemensamt beslut om att lägga bort telefonerna då.
Sara Thomée säger att det är generationsskillnader i synen på mobiler. För de yngre är det mer självklart att kolla det mesta i mobilen, medan de äldre i större utsträckning har synpunkter och tycker att man ska prata med varandra.
Forskningsprojektet ”Phubbing i arbetslivet” har pågått sedan 2020 och ska vara klart under nästa år. Utvecklingen av mobiltelefonerna och våra beteenden kring dem har ändrats sedan projektet startade. Det är ett område där utvecklingen går snabbt, enligt Sara Thomée.
– När vi började planera för projektet intervjuade jag fackligt förtroendevalda inom Elektrikerförbundet. De var bekymrade över att det hade tystnat i kafferummen, de såg en tydlig förändring. Men för varje ny kull som kommer in i arbetslivet är det mer och mer självklart att mobilen är med i alla sammanhang och på så sätt blir beteendet normaliserat.

Gerd Eriksson
Läs fler artiklar av Gerd Eriksson
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Arbetsmiljöansvaret stannar inte vid landsgränsen
Arbetsmiljöarbete När chefen sitter i ett annat land kan arbetsmiljöarbetet bli mer utmanande. Men vem har egentligen arbetsmiljöansvaret?
-

Ansiktsblindhet blir ett hinder på jobbet
Kompetens Har du svårt att känna igen kollegor som bytt frisyr? Eller händer det att du möter någon på stan som hälsar glatt utan att du har en aning om vem det är? Då kan du vara ansiktsblind.
-

Arbetsmiljöverket inspekterar återvinningsbranschen
Kemikalier Återvinningsarbetare utsätts för farliga nivåer av damm och har förhöjda värden av metaller i kroppen, enligt en tvärvetenskaplig forskningsstudie. Nu inleder Arbetsmiljöverket en inspektionsinsats för att kontrollera hur branschen förebygger riskerna.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-

Utmaning för företagen att bedöma risker med återvinning
Arbetssjukdomar Återvinningsarbetare som tar hand om allt vårt avfall utsätts för betydande hälsorisker. Det visar en ny kunskapsöversikt.
-
AI på jobbet väcker skamkänslor
AI Att använda AI kan kännas som fusk. Att inte göra det kan kännas ineffektivt och omodernt. Ny forskning visar hur AI väcker motstridiga känslor på jobbet och utmanar vår syn på den egna kompetensen.
-

Lärare saknar verktyg för att hantera elevers ohälsa
Kompetens Blivande lärare känner ansvar för elevernas hälsa. Men många upplever att utbildningen inte ger dem tillräckliga verktyg för att prata med elever som mår dåligt.