
Bild: Istock
Kolla mobilen på fikarasten är återhämtning enligt unga
Publicerat 14 februari 2023
Småprat fungerar som socialt kitt. Men vad händer när vi bara kollar i mobilen på rasten i stället för att prata med kollegorna? Ett forskningsprojekt på Göteborgs universitet undersöker hur vårt mobilbeteende påverkar arbetsmiljön.
Att ta upp mobilen i tid och otid när du umgås med andra kan försämra kommunikationen i privata relationer och få människor att känna sig åsidosatta. Det kallas ”phubbing”, av engelskans phone och snubbing, avvisa eller snäsa av någon. I forskningsprojektet ”Phubbing i arbetslivet” tittar man på vad som händer med kommunikation i arbetsgruppen när mobiltelefonen är framme.

– I första delstudien tittade vi på hur mobilerna användes på arbetsplatserna och om man kände sig åsidosatt när kollegorna satt med sina mobiler under arbetet, på möten eller vid kafferasten. Om det hade betydelse för den sociala arbetsmiljön. Vi gjorde studien i elektrikerbranschen och inom hälso- och sjukvård, säger forskningsledaren Sara Thomée.
Trist men inte ett problem
Två branscher med olika förutsättningarna. Elektriker har mobilen med sig hela tiden eftersom den är ett arbetsredskap, medan de som jobbar inom vården kanske bara har tillgång till sin mobil på rasterna, enligt Sara Thomée.
– Generellt var inte kollegornas mobilanvändande ett stort problem. Men det fanns varierade åsikter. En del tyckte att det blir tråkigt när kollegorna dyker ner i mobilen på rasten i stället för att prata med varandra, att man inte lär känna varandra eller kan snacka ihop sig om jobbet. Andra tyckte att det var oproblematiskt och såg mobilen som en naturlig del i umgänget. Liksom att rasten är egentid och att mobilen kan vara ett sätt att fly undan en stund om man inte är på prathumör. Mobilen blir då ett sätt för återhämtning.
Sara Thomée säger att om det sociala snacket uteblir på kafferasten eller under arbetet skulle det teoretiskt sett kunna påverka kommunikationen i arbetsgruppen och ge sämre tillgång till kollegialt stöd. I förlängningen skulle det kunna ha betydelse för både arbetshälsa, säkerhet och effektivitet i produktionen.
– Vi håller för närvarande på att analysera enkätsvar. Preliminärt ser vi en del samband mellan grad av upplevd ”phubbing” på raster och hur man skattar den psykosociala arbetsmiljön.
Policy för mobilanvändning ovanligt
Forskningsprojektet har också tittat på om det fanns en policy för mobilanvändning under rasterna ute på arbetsplatserna.
– Ingen arbetsplats hade det. Fanns det en policy handlade den snarare om utlandssamtal eller att man inte fick använda mobilen till vad som helst. Jag tänker att man kan ha en diskussion på sin arbetsplats om vilken kultur man vill ha. Tycker man att det blir tråkigt på kafferasten när alla sitter med sina mobiler kan man ta ett gemensamt beslut om att lägga bort telefonerna då.
Sara Thomée säger att det är generationsskillnader i synen på mobiler. För de yngre är det mer självklart att kolla det mesta i mobilen, medan de äldre i större utsträckning har synpunkter och tycker att man ska prata med varandra.
Forskningsprojektet ”Phubbing i arbetslivet” har pågått sedan 2020 och ska vara klart under nästa år. Utvecklingen av mobiltelefonerna och våra beteenden kring dem har ändrats sedan projektet startade. Det är ett område där utvecklingen går snabbt, enligt Sara Thomée.
– När vi började planera för projektet intervjuade jag fackligt förtroendevalda inom Elektrikerförbundet. De var bekymrade över att det hade tystnat i kafferummen, de såg en tydlig förändring. Men för varje ny kull som kommer in i arbetslivet är det mer och mer självklart att mobilen är med i alla sammanhang och på så sätt blir beteendet normaliserat.

Gerd Eriksson
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Krävande föräldrar blir en arbetsmiljörisk i skolan
Arbetsmiljöarbete • En ny forskningsstudie ska belysa hur mycket stress lärare utsätts för i samband med föräldrakontakter.
-
Mitt svåraste beslut
Arbetsmiljöarbete • Många ställs då och då inför att fatta svåra beslut i jobbet. Beslut som kommer att få stora konsekvenser – inte minst för andra. Här berättar tre personer om sina svåraste beslut.
-
Fler behöver hjälp att lösa konflikter
Arbetsmiljöarbete • Allt fler företag behöver hjälp med att lösa konflikter på arbetsplatsen, enligt Isabelle Wright, psykolog och organisationskonsult på företagshälsan Feelgood.
Papperstidning
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Vanligare med samarbete bakom innovationer
Innovationer • Att innovationer är resultatet av samarbete har blivit allt vanligare under 2000-talet. Samma trend syns även på andra områden. Det visar en ny studie från Patent- och registreringsverket, PRV.
-
Distansarbete gör anställda mer lojala
Distansarbete • Att arbetsgivaren tillåter distansarbete får anställda att vilja stanna kvar på jobbet oavsett om de sen utnyttjar möjligheten eller inte.
-
Lantbrukare mår sämre än andra yrkesgrupper
Psykisk hälsa • Psykisk ohälsa är generellt högre bland lantbrukare än i andra yrkesgrupper. Det visar en sammanställning av internationella forskningsstudier