
Bild: Istock
Kolla mobilen på fikarasten är återhämtning enligt unga
Publicerat 14 februari 2023
Småprat fungerar som socialt kitt. Men vad händer när vi bara kollar i mobilen på rasten i stället för att prata med kollegorna? Ett forskningsprojekt på Göteborgs universitet undersöker hur vårt mobilbeteende påverkar arbetsmiljön.
Att ta upp mobilen i tid och otid när du umgås med andra kan försämra kommunikationen i privata relationer och få människor att känna sig åsidosatta. Det kallas ”phubbing”, av engelskans phone och snubbing, avvisa eller snäsa av någon. I forskningsprojektet ”Phubbing i arbetslivet” tittar man på vad som händer med kommunikation i arbetsgruppen när mobiltelefonen är framme.

– I första delstudien tittade vi på hur mobilerna användes på arbetsplatserna och om man kände sig åsidosatt när kollegorna satt med sina mobiler under arbetet, på möten eller vid kafferasten. Om det hade betydelse för den sociala arbetsmiljön. Vi gjorde studien i elektrikerbranschen och inom hälso- och sjukvård, säger forskningsledaren Sara Thomée.
Trist men inte ett problem
Två branscher med olika förutsättningarna. Elektriker har mobilen med sig hela tiden eftersom den är ett arbetsredskap, medan de som jobbar inom vården kanske bara har tillgång till sin mobil på rasterna, enligt Sara Thomée.
– Generellt var inte kollegornas mobilanvändande ett stort problem. Men det fanns varierade åsikter. En del tyckte att det blir tråkigt när kollegorna dyker ner i mobilen på rasten i stället för att prata med varandra, att man inte lär känna varandra eller kan snacka ihop sig om jobbet. Andra tyckte att det var oproblematiskt och såg mobilen som en naturlig del i umgänget. Liksom att rasten är egentid och att mobilen kan vara ett sätt att fly undan en stund om man inte är på prathumör. Mobilen blir då ett sätt för återhämtning.
Sara Thomée säger att om det sociala snacket uteblir på kafferasten eller under arbetet skulle det teoretiskt sett kunna påverka kommunikationen i arbetsgruppen och ge sämre tillgång till kollegialt stöd. I förlängningen skulle det kunna ha betydelse för både arbetshälsa, säkerhet och effektivitet i produktionen.
– Vi håller för närvarande på att analysera enkätsvar. Preliminärt ser vi en del samband mellan grad av upplevd ”phubbing” på raster och hur man skattar den psykosociala arbetsmiljön.
Policy för mobilanvändning ovanligt
Forskningsprojektet har också tittat på om det fanns en policy för mobilanvändning under rasterna ute på arbetsplatserna.
– Ingen arbetsplats hade det. Fanns det en policy handlade den snarare om utlandssamtal eller att man inte fick använda mobilen till vad som helst. Jag tänker att man kan ha en diskussion på sin arbetsplats om vilken kultur man vill ha. Tycker man att det blir tråkigt på kafferasten när alla sitter med sina mobiler kan man ta ett gemensamt beslut om att lägga bort telefonerna då.
Sara Thomée säger att det är generationsskillnader i synen på mobiler. För de yngre är det mer självklart att kolla det mesta i mobilen, medan de äldre i större utsträckning har synpunkter och tycker att man ska prata med varandra.
Forskningsprojektet ”Phubbing i arbetslivet” har pågått sedan 2020 och ska vara klart under nästa år. Utvecklingen av mobiltelefonerna och våra beteenden kring dem har ändrats sedan projektet startade. Det är ett område där utvecklingen går snabbt, enligt Sara Thomée.
– När vi började planera för projektet intervjuade jag fackligt förtroendevalda inom Elektrikerförbundet. De var bekymrade över att det hade tystnat i kafferummen, de såg en tydlig förändring. Men för varje ny kull som kommer in i arbetslivet är det mer och mer självklart att mobilen är med i alla sammanhang och på så sätt blir beteendet normaliserat.

Gerd Eriksson
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Så vet du om du gör tillräckligt för en säker arbetsmiljö
Arbetsmiljöarbete Hur vet man som arbetsgivare om man lever upp till arbetsmiljökraven? Vad menas med tillräcklig kunskap för att kunna jobba säkert och hur uppfyller man lagkravet om dokumentation? Arbetsliv bad en arbetsmiljöforskare och en sakkunnig på Arbetsmiljöverket att förtydliga kraven i föreskrifterna.
-
Många brister i användningen av fallskydd
Skyddsutrustning Vid arbete på hög höjd ska arbetsgivaren i första hand se till att det finns gemensamma, fasta fallskydd som skyddsräcken och nät. Men många hoppar över det och går direkt på selar och annan personlig skyddsutrustning. Det visar en nationell inspektionsinsats som Arbetsmiljöverket nyligen genomfört.
-
Så räddar ni det viktigaste när katastrofen är ett faktum
Kris Oavsett hur mycket ett företag satsar på förebyggande arbete inför en olycka händer ibland det som inte får hända. Men genom att på förhand fundera över vad som är mest värt att rädda vid en brand eller en översvämning behöver konsekvenserna inte bli lika stora.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Det krävs för en lyckad AI-satsning
AI Den nya AI-kollegan som skulle avlasta personalen på försäkringsbolaget skapade snabbt frustration bland de anställda. Vad krävs för att den nya tekniken ska bli en hjälp och inte en stjälp?
-
Kvinnors risk för skador underskattas
Ergonomi Kvinnor använder mer muskelkraft än män vid handintensivt arbete, men det märks inte alltid i riskbedömningar.
-
Efter semestern – så kan chefen fånga upp riskbruk
Alkohol och droger Chefer med kunskap om alkoholfrågor är mer benägna att se signaler på riskbruk och fånga upp medarbetare tidigt enligt en ny studie.