Ny forskning om hur hjärnan belastas på jobbet

– I vardagen är det inte alltid lätt att förstå vad som hjälper vår kognition eller gör att man blir mentalt trött av jobbet. Vi behöver mer kunskap om vad som påverkar och avlastar oss, säger Cecilia Berlin, som är docent i produktionsergonomi och en av forskarna bakom rapporten från Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.

Foto: Malin Arnesson

Balans mellan arbetsuppgifter och individens förmågor, tydliga roller, bra planering samt stöd från kollegor och chefer är faktorer som underlättar mentala krav i arbetet, enligt forskarna. Det som däremot ökar den kognitiva belastningen är störande ljud, brist på dagsljus och krånglande IT-system.

Rapporten är en kunskapssammanställning med fokus på tre områden: vård, kontor och industri.

Ständiga avbrott en utmaning

Inom vården har forskningen främst handlat om skiftarbete, larmhantering och införandet av ny teknik som robotar och elektroniska journaler. Även ljud, ljus och musik i till exempel väntrum och operationssalar påverkar den mentala arbetsmiljön.

– Avbrott är en speciell utmaning för kognitionen eftersom det får en pågående process av informationsintag och problemlösning att störas eller avstanna helt. Då kan det vara en utmaning att försöka hålla fokus på den ursprungliga uppgiften eller vara snabb på nya bollar.

För kontorsanställda handlar mycket om den fysiska miljön – distraktioner, ljudnivåer och möjligheten att dra sig undan för koncentrationskrävande uppgifter.

Tillgången till dagsljus påverkar

Ljus, klimat och tillgång till dagsljus eller fönster med utsikt mot naturen lyfts också fram som viktiga faktorer för hjärnans återhämtning och fokus.

Inom industrin ligger fokus på ny teknik, robotik och förstärkt verklighet med AR/VR – verktyg som både kan vara stöd och belastning.

– Gränssnittet mellan tekniken och individen är obekant och kräver tolkning.

Även skiftarbete, montering och buller påverkar den kognitiva arbetsmiljön negativt.

Organisationens roll

Oavsett bransch menar Cecilia Berlin att den kognitiva arbetsmiljön inte bara handlar om den fysiska miljön – den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är minst lika viktig.

– Det är färre studier gjorda på hur det påverkar kognition. Det kan bero på att det är ett område som är svårare att mäta eller att det gjorts organisationsstudier utan arbetsmiljöperspektivet, då har vi inte fångat upp dem i vår sökning.

Be om sådant som hjälper oss att fokusera

Cecilia Berlin menar att vi behöver träna oss på att be om sådant vi vet hjälper vår tankeförmåga när vi jobbar och att arbetstagare såväl som arbetsgivare behöver ta del av den kunskap som finns om kognitiv arbetsmiljö.

– Om det saknas dagsljus, efterfråga ett fönster. Om personalen behöver gå i väg två timmar för att fokusera, se till att det finns avskilda rum med god ljudisolering. Det går att belägga med forskning att sådana lösningar är värdefulla stöd för kognitiv avlastning. Man ska inte heller underskatta att arbetets organisation spelar en stor roll för tankeförmågan också, säger Cecilia Berlin.

Rapporten Faktorer och interventioner för god kognitiv arbetsmiljö konstaterar också att få studier belyser skillnader mellan kön, därför är det svårt att styrka vetenskapligt om medarbetare generellt har olika behov eller sårbarheter.