Teknikstrul försvårar samarbete på distans

Självmedvetande (self awareness) behövs för att du ska kunna förstå hur dina egna aktiviteter uppfattas av de andra i ett digitalt samarbete, säger Stefan Nilsson, forskare och lärare vid Avdelningen för medier och design, Högskolan Väst.

– Om du inte har self awareness, så vet du inte att det är du som är elefanten i glasaffären, som skapar problem för de andra i samarbetet.

Han arbetar själv med distansundervisning och vet av erfarenhet att mycket tid går åt till att hantera tekniken. Det uppstår också kommunikationsmissar, som hänger ihop med att deltagarna inte fysiskt sitter i samma rum och kan tolka varandras aktivteter och reaktioner.

Inom ramen för sitt avhandlingsarbete vid Göteborgs universitet designade Stefan Nilsson en digital samarbetsyta – ett slags whiteboard på nätet. Där kunde deltagarna se i realtid vad de andra gjorde, genom att deras muspekare rörde sig på ytan. De kunde också se ett fält runt de andras muspekare, som visade att positionerna var lite osäkra.

När man samarbetar på det här sättet finns det nämligen alltid en viss fördröjning. Den beror på hur bra eller dålig internetuppkoppling användarna har.

– Det nya här är att vi visualiserar osäkerheten, så att alla kan förstå att det är ungefär här någonstans på whiteboarden som en deltagare jobbar, säger Stefan Nilsson.

De som ingick i samarbetet kunde också se hur deras egen närvaro tedde sig för övriga deltagare. Det är här som elefanten i glasaffären kommer in. Ofta är deltagare inte medvetna om att deras uppkoppling är dålig, och att de andra ser aktiviteterna med en liten eftersläpning.

– Jag kan tro att allt flyter på, medan alla andra i systemet har en osäkerhet kring var jag är just nu, och vad jag jobbar med. När jag ser osäkerhetsområdet kring min egen muspekare, kan det bli tydligt att jag faktiskt försvårar samarbetet. Då kan jag göra ett aktivt val att vara kvar i systemet, eller logga ut och hitta en bättre uppkoppling.

Tanken var att designa in självmedvetenheten i systemet, beskriver Stefan Nilsson. Det kan vara ett sätt att minska de problem som ofta uppstår vid samarbete på distans, menar han.