
Bild: Istockphoto
Ny teknik mäter rörelse på jobbet
Publicerat 10 oktober 2019
Med hjälp av rörelsemätare har forskare vid Högskolan i Gävle mätt hur mycket anställda i olika yrkesgrupper rör sig i jobbet. Tidigare undersökningar har byggt på självskattning vilket ofta ger ett missvisande resultat.
Med hjälp av modern teknik – små rörelsemätare – går det att avgöra vem som sitter så mycket att de behöver åtgärder för att minska sittandet, och vem som kan behöva mera utrymme för att sitta ner och återhämta sig.
– Det är små och billiga mätapparater som man fäster på kroppen, och som personen kan ha på sig flera dagar. Det är bra eftersom vår forskning visar att personens egen uppfattning om hur lång tid hen gjort olika saker inte stämmer särskilt väl med sanningen, säger Svend Erik Mathiassen,
professor i arbetshälsa vid Högskolan i Gävle.
Allt från butiksanställda, flygplanslastare och frisörer till kontorsanställda och universitetslärare har fått bära mätinstrumenten.
– Vi samlar naturligtvis in mycket annan data också så att vi kan få en samlad bild av arbetssituationen för de anställda, och hur belastningarna hänger ihop med den psykosociala arbetsmiljön, trötthet och besvär, säger Svend Erik Mathiassen.
Han konstaterar att arbetet i större eller mindre grad bidrar till stillasittandet, och att det är viktigt att förstå hur stort detta bidrag är.
– Förstår man det förstår man även om åtgärder mot för mycket sittande i arbetet kan vara ett effektivt sätt att ordentligt minska på sittandet över hela dagen.
Forskning tyder på att samma totala mängd sittande är sämre för hälsan om den förekommer i långa oavbrutna perioder, flera timmar i sträck, än om man bryter upp sittandet i kortare perioder genom att exempelvis stå upp en stund eller gå runt.
Att röra sig för lite är en välkänd riskfaktor. Men det är också en riskfaktor att röra sig för mycket och sitta för lite.
– Forskning visar att de som har tunga fysiska arbeten där man verkligen inte sitter långa stunder i taget, som i byggbranschen, också har en överrisk för att få hjärt-kärlproblem, samt i genomsnitt är i sämre fysisk form än de som har ett stillasittande yrke. Så både för mycket och för litet sittande kan ge problem, säger Svend Erik Mathiassen.
Han påpekar att de med tunga arbeten borde få utrymme att sitta mer än de gör, för att få tillräcklig återhämtning från de tunga perioderna.
– De som sitter mycket borde tvärtom få utrymme att röra på sig och använda kroppen. Jag, tillsammans med två kollegor från Danmark och Australien har en vision om att det borde gå att konstruera jobb som leder till ökad fysisk kapacitet för den anställda; att man går hem från jobbet i bättre skick än när man kom på morgonen.

Henrik Lenngren
Mer om Ergonomi
-
Pausövningar som är bra för både kropp och knopp
Ergonomi • Att stå på ett ben en stund bredvid skrivbordet är ett exempel på en bra pausövning på kontoret.
-
Korta rörelsepauser minskar sjukfrånvaron
Ergonomi • Genom att införa korta rörelsepauser på arbetstid kan långtidssjukskrivningarna minska med 13 procent. Det visar en dansk forskningsstudie där 70 000 anställda deltagit.
-
E-handelsboom påverkar arbetsmiljön
Ergonomi • Hela 8 av 10 utlämningsställen och transportföretag brister i sina arbetsmiljörutiner, enligt en stor inspektionsinsats av e-handelskedjan som Arbetsmiljöverket genomfört. Många bär tunga paket utan hjälpmedel och riskerar belastningsskador.
Prenumerera
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Då ökar risken för värmestress
Arbetsmiljöarbete • Byggnadsbetare, vägarbetare, lantarbetare och andra yrkesgrupper som jobbar utomhus löper störst risk att drabbas av värmestress.
-
En kram kan skydda mot stress
Stress • En kort kram kan fungera som en buffert mot stress. Det visar en tysk forskningsstudie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Plos one.
-
Därför blir unga kvinnor mer zoomtrötta
Distansarbete • Att synas på en skärm med sin hemmiljö som bakgrund spär på den press som unga redan känner av sociala medier. Det konstaterar Markus Fiedler, forskare i medieteknik.