Medan manliga chefer slåss får kvinnor vind i seglen

Porträtt av chefer i medierna ser i vissa avseenden olika ut beroende på om huvudpersonen är en man eller en kvinna. Det handlar till exempel om vilka språkliga bilder som används för att beskriva chefen.

– För män är det mycket mera metaforer som associerar till skjutvapen, ammunition, sport och fordon, säger Magnus Hansson, forskare i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Örebro. 

I beskrivningar av manliga chefer finns uttryck som att de har "kniven mot strupen" eller att andra vill "slakta" dem. De "kämpar".

Kvinnors framgång förklaras oftare med väder, eller med lek och spel.

– De får vind i seglen, befinner sig i stormens öga eller försöker lägga pussel i en svår situation, säger Magnus Hansson.

Han har, tillsammans med Hanna Gottfridsson och Sandra Raanaes, analyserat beskrivningen av chefer i sammanlagt 20 artiklar i Affärsvärlden och Dagens Industri under åren 2014 och 2015. Samtliga chefer i texterna jobbade på den svenska arbetsmarknaden. Hälften var kvinnor, hälften var män.

I botten finns en undersökning som Hanna Gottfridsson och Sandra Raanaes gjorde under sin studietid, med Magnus Hansson som handledare. De tittade bland annat på ordval, vilka bildliga uttryck (metaforer) som användes i porträtten och vilken typ av frågor som journalisterna ställde till manliga respektive kvinnliga chefer.

– Könsskillnader och ojämlikhet mellan könen kommer till uttryck långt ner i språket, till och med i hur vi använder ord och uttryck. Att vi kan belysa det, gör också att vi kan visa hur djupt rotade könsstereotyperna är, säger Magnus Hansson.

Männen framställdes i artiklarna som mer professionella. Kvinnorna fick svara på fler personliga frågor, om relationer eller om balansen mellan chefskap och privatliv till exempel.

– Män får mer ofta tala ostört om sitt ledarskap och om företaget i sig. Det är sällan de får frågor om sin relation till barnen eller föräldrarna. Oftare är det: Vilken bil kör du? Vad har du för båt?

Inte bara journalisterna använder könsstereotypa beskrivningar och ställer frågor på ett visst sätt, enligt studien. Liknande mönster går även igen i hur cheferna själva pratar, och i deras egna beskrivningar. Medier har ett ansvar för vilken bild av de ger av män och kvinnor som chefer, anser Magnus Hansson. Bilden får betydelse för samhällets syn på ledarskap och genus.

– Journalister och redaktörer bidrar till att forma den gängse uppfattningen om kvinnor och män som chefer. Läsarna ser hur män och kvinnor beskrivs i chefsrollen, och de färgas och formas av den beskrivningen.

Läs mer om studien: