Publicerad 19 april 2018

Forskare föreslår gränsvärden för belastning

Belastningsskador

Trots att belastningsskador är en av de vanligaste orsakerna bakom långtidssjukskrivningar saknas gränsvärden för ergonomisk belastning. På Arbets- och miljömedicin Syd har man tagit fram förslag om åtgärdsnivåer efter att ha mätt arbetsbelastningen inom ett 60-tal yrken.

Personer som har fysiskt krävande jobb eller som jobbar i obekväma arbetsställningar eller med repetitivt arbete där samma muskler belastas, får ofta belastningsskador. Arbetsmiljöverket har föreskrifter för hur fysiskt tungt arbete ska planeras, men det finns inga gränsvärden i regelverket som det gör för kemikalier, buller, vibrationer och andra arbetsmiljörisker.

– Har man ingen tydlig lagstiftning att ta till så är det svårare att förebygga belastningsskador. Vi ser många patienter som får skador och sjukdomar som ofta slår ut dem från arbetslivet, säger Inger Arvidsson, ergonom och docent vid Arbets- och miljömedicin Syd. AMM Syd.Foto: AMM Syd

Sedan 1990-talet har forskarna på AMM Syd kartlagt den fysiska belastningen för en rad yrken: industriarbetare, byggarbetare, styckare, städare, vård- och omsorgspersonal med flera. De har gjort mätningar av arbetsställningar och rörelser för huvud, nacke, rygg, armar och handleder. Även muskelbelastningen i skuldror och underarmar har dokumenterats.

– Sedan har vi ett mått som visar hur stor andel av arbetstiden som muskeln kommer i viloläge. Att man får återhämtning tror vi är jätteviktigt för att undvika skador.

Mätningarna, som hela tiden har gjorts utifrån samma objektiva metoder, har resulterat i att man funnit samband mellan belastning och en rad sjukdomstillstånd

– Vi har kartlagt besvärsförekomsten i muskler och leder i de grupper där vi gjort mätningar av arbetsbelastningen, säger Inger Arvidsson.

Kopplingen mellan belastning och besvär kan ligga till grund för lagbundna gränsvärden, anser man på AMM Syd.

– Sedan kan man diskutera nivåerna. De kanske kan vara uppåt eller nedåt. Men det viktiga är ändå att man bestämmer sig för att om man överskrider de här nivåerna så är arbetsgivaren skyldig att göra någonting för att förebygga att människor blir sjuka.

Men det är fortfarande ganska komplicerat och tidskrävande att mäta den ergonomiska belastningen. Därför behövs enklare metoder som företagshälsovården, arbetsgivare, skyddsombud och andra kan använda sig av. Ett exempel är ErgoArmMeter, en app som utvecklats vid KTH och som mäter vinkel och belastning vid olika armrörelser. Samtidigt måste de nya mätmetoderna kunna vara jämförbara med de som används av AMM Syd.

– Det är en process som pågår. Vi på Arbets- och miljömedicin jobbar också för att få fram enklare mätmetoder, säger Inger Arvidsson.

Taggar: Ergonomi