Nästan 90 procent av landstingen och var tredje kommun använde lean vid en mätning för fem år sedan. Bland kommunerna är det främst inom äldreomsorgen som lean används.

Bild: Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöarbete

Osäkert om lean är bra för arbetsmiljön

Publicerat 13 april 2016

Att införa så kallade lean-produktion kan ha positiva effekter på arbetsmiljön som att onödiga och krävande arbetsuppgifter skalas bort. Men det kan också innebära minskad variation i arbetet och minskat självbestämmande, visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket.

Forskare vid Linköpings universitet har på uppdrag av Arbetsmiljöverket gått igenom både svenska och internationella vetenskapliga studier av lean-produktion. Syftet var att ta reda på hur lean påverkar arbetsmiljön. Resultatet är motstridigt. Det gäller både när jämförelser gjorts inom en och samma bransch och mellan två olika branscher, exempelvis sjukvård och tillverkningsindustri.

– Det beror på att det finns stor variation i hur lean praktiseras, vilka förutsättningarna är och vilka yrkesgrupper det rör sig om. En del arbetsplatser rullar ut ett helt koncept, medan andra nöjer sig med att implementera enstaka verktyg, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl, medicine doktor vid Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, Linköpings universitet, och en av författarna till rapporten.

Lean-produktion utvecklades på Toyotas bilfabriker i Japan under 1980-talet. Systemet bygger på ett antal principer, bland annat standardiserat arbete och ständiga förbättringar. Medarbetarna ska delta i ett kontinuerligt kvalitets- och förbättringsarbete där man fungerar som kunder till varandra i de olika produktionsstegen.

Just in time är ett centralt begrepp. Det handlar om att eliminera överskott på material och tid. Lager ska minimeras och ingen buffert ska finnas.

– Det heter ofta att lean per automatik leder till förbättringar av arbetsmiljön.

Ladda ner kunskapssammanställningen "Konsekvenser av lean på arbetsmiljö och hälsa:

FAKTA

Fler slutsatser i rapporten

Det finns en risk att arbete med just-in-time, reducering av slöseri och "onödig tidsåtgång" minskar möjligheten till återhämtning och sociala interaktioner, möjlighet att få använda sina färdigheter och fatta beslut som rör det egna arbetet.
Arbete med ständiga förbättringar och problemlösande, i arbetslag där personer med olika yrken ingår kan förbättra både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön.
Kvinnor riskerar att få sämre möjligheter att delta i förbättringsarbetet, jämfört med män, visar studier som gjorts inom industrisektorn.