Bild: Mostphotos
Nya mätmetoder ska minska belastningsskador
Publicerat 27 september 2016
Snart kan du som skyddsombud använda tekniska mätmetoder som ger svart på vitt om ett arbetsmoment är skadligt för kroppen eller inte. En grupp forskare i Lund har nämligen har tagit fram riktvärden som tydligt visar när det finns risk för en belastningsskada.
Under tjugo års tid har forskare vid Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet mätt kroppsställningar och rörelser i ett 50 tal yrken i olika branscher. Mätningarna har gett en vetenskaplig måttstock för risken att skada händer, huvud, nacke och skuldror.
– Arbetsmiljöverket har inte haft några gränsvärden för fysiskt arbete och det har varit godtyckligt vad som varit hög arbetsbelastning eller inte. Med våra riktvärden går det att objektivt visa när det blir en kraftigt förhöjd risk för belastningsskador, säger Inger Arvidsson som är doktor i yrkesmedicin och en av forskarna i projektet.
Till en början tittade forskargruppen på repetitiva industriarbeten, men vartefter har de gjort mätningar bland annat inom sjukvård, hemtjänst, förskola, fastighet, kontor, slakteri och hotell. Resultaten visar hur snabbt en hand lutad i en viss grad kan röra sig utan att bli överbelastad eller hur stor del av arbetsdagen man kan luta huvudet framåt i ett visst läge utan att ta skada. I rapporten finns också värden på hur lång tid vi behöver för muskelåterhämning efter olika arbetsmoment. Helt enkelt var gränsen för belastning går innan vi blir sjuka av den.
Var det några yrken som stack ut under era mätningar?
– Ja, styckning och hotellstädning hade extremt höga värden för belastning. Det är yrken med högt tempo där de jobbar med stora snabba rörelser. Mycket som ska hinnas med på kort tid.
På vilket sätt gynnar riktvärdena den enskilde medarbetaren och företaget?
– Om medarbetare som har ont ska skatta sin egen exponering blir det lätt att de skattar den högre än den faktiskt är eftersom det är den de får ont av. Nu finns det detaljerade mått vilket också är incitament för arbetsgivaren att vidta åtgärder när det är för hög belastning och på så sätt undvika skador.
Hur kan riktvärden användas praktiskt ute på arbetsplatserna?
– Det är vår stora nöt att knäcka just nu. Vi vill att skyddsombud, företagshälsovård och arbetsgivare ska kunna använda våra tekniska mätmetoder. Därför jobbar vi intensivt med att utveckla mätutrustning som ska göra det så enkelt som möjligt. Förhoppningen är att blir klara under nästa år, säger Inger Arvidsson.
Gerd Eriksson
Mer om Ergonomi
-
Bättre ergonomi med aktivitetsbaserat kontor
Ergonomi • Enligt ergonom Tommy Wilén kan ett aktivitetsbaserat kontor vara skonsammare för kroppen än att ha en fast arbetsplats.
-
Musarm – så förebygger du
Ergonomi • Musarm börjar som värk i armen. Men vad beror egentligen musarm på och vad kan man göra för att förebygga?
-
Så ska arbetsmiljön bli mer hjärnvänlig
Arbetsmiljöarbete • Hur har hjärnan det på jobbet? En grupp forskare ska ta reda på vilka åtgärder som faktiskt funkar för att arbetsmiljön ska passa våra hjärnor.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Helhetsgrepp behövs för att minska stress
Stress • Ett träningskort räcker inte. För att skapa en hållbar arbetsmiljö och minska stressen måste arbetsgivare ta ett helhetsgrepp om arbetsmiljön. Det visar ny forskning från Högskolan i Skövde.
-
Många hälsorisker med arbete i kyla
Arbetssjukdomar • Drygt två av tio män och en av tio kvinnor utsätts för kyla minst en fjärdedel av sin arbetstid. Det ökar risken för en rad sjukdomar.
-
”Tystnadskultur skapar stress och ohälsa”
Arbetsklimat • Vad innebär begreppet tystnadskultur och hur utbrett är fenomenet på svenska arbetsplatser? Det ska Myndigheten för arbetsmiljökunskap ta reda på genom ett projekt där man tar hjälp av forskare från olika fält.