Bild: Kristina Wirén
Byta karriär – så gjorde vi
Publicerat 17 februari 2021
Erika Lundby tröttnade på sin stressiga tillvaro som lektor på högskolan och öppnade istället sin egen dansstudio. Här berättar hon och två andra om att byta bana och karriärcoachen ger sina bästa tips.
Erika Lundby, 39 år
Tidigare: Lektor på socionomprogrammet på Linnéuniversitetet.
I dag: Driver dansstudion Happy Dance.
Vad var det i universitetsvärlden som inte passade dig?
– Det är ofta en hierarkisk miljö där man förväntas vilja göra karriär och ha vassa armbågar. Två gånger var jag sjukskriven på grund av stress. Första gången var precis efter min doktorsavhandling, då jobbade jag mer, tränade mer och åt mindre för att hinna mer.
Varför en dansstudio i stället?
– Efter att ha provat pardans under en dansvecka ville jag ägna mig mer åt det än bara på fritiden, men jag visste inte hur. Efter min andra sjukskrivning och en föräldraledighet kunde jag komma ner i varv och fundera. Jag bestämde mig för att starta danskurser på kvällstid. När en danslokal i Kalmar blev ledig satsade jag allt, slutade mitt jobb och öppnade Happy Dance. En dansstudio där alla ska känna sig välkomna.
Hur känns det efter en arbetsdag nu?
– Jobbet på universitetet var intressant och spännande, men det var konstant jobb för hjärnan och jag var tömd på energi när jag kom hem till familjen. Även om jag jobbar mycket i dag är jag glad och påfylld med energi efter arbetsdagen. Hög lön är inte allt, jag väger in min hälsa och jag mår så himla bra av det här.
Nichlas Cederholm, 46 år
Tidigare: flygvärd på TUI
I dag: skötare på en psykiatriavdelning
Vad fick dig att ta steget att byta yrke?
– Flytten från Stockholm till Karlstad. Vi flyttade för att mina svärföräldrar blev sjuka. Det gjorde att jag som är en vanemänniska tog tag i något jag velat länge – att jobba inom vården på något sätt. Jag läste in vård- och omsorgsprogrammet på Komvux och blev färdig undersköterska i somras. Innan jobbade jag som flygvärd i 20 år.
Hur var det att sitta på skolbänken igen?
– Givande och intressant, det gick över förväntan. Jag gjorde praktik på en psykiatrienhet på Centralsjukhuset Karlstad. Där fick jag vikariat i somras och har nu ett vikariat på ett år. Det är en förstämningavdelning för människor med depression, ångest och ätstörningar. Och jag lär mig något nytt varje dag.
Har du nytta av ditt förra jobb nu?
– Ja, vanan att möta olika människor, hantera oväntade händelser och att jobba på obekväma arbetstider. En stor skillnad är att jag alltid får komma hem och sova i min egen säng efter arbetsdagen. Och jag vet när jag slutar liksom att det alltid går att få tag i chefen.
Rebecca Stenberg, 28 år
Tidigare: Hockeyspelare i Luleå och i Damkronorna.
I dag: Butikssäljare på Systembolaget.
Varför bestämde du dig för att sluta med hockeyn?
– Jag hade spelat ett OS, två VM och tagit flera SM-guld och uppnått det jag ville. Först slutade jag i landslaget sedan i klubblaget. Men jag hade aldrig skrivit ett CV och visste inte hur man sökte jobb. Det var svårare än jag trodde. Jag var sugen på ett administrativt 8 till 5-jobb där jag skulle sitta på kontor. Något sånt jobb fick jag inte utan fick söka bredare.
Fick du hjälp från din klubb att slussas ut i det civila arbetslivet?
– Hade jag stannat kvar inom hockeyn och sökt jobb där hade de säkert hjälpt mig. Under tiden jag var aktiv pluggade jag på distans till hälsovägledare. Då ordnade klubben så att jag kunde göra tentor andra dagar och så. Jag provade att jobba som PT och massör när jag slutade med hockeyn, men efter att ha hållit på med träning hela livet ville jag göra nåt annat.
Hur hittade du jobbet du har nu?
– Via en jobbannons på internet. Jag sökte direkt och fick komma på intervju dagen efter. Och jag trivs väldigt bra här. Vi får gå olika internutbildningar och så jobbar vi i team som jag är van vid från hockeyn. Det här är mitt första heltidsjobb, i mitten av mars har jag varit här ett år.
Jan Efraimsson, 59 år, karriärcoach på Randstad RiseSmart
Hur ska man tänka om man ska sadla om?
– Titta på vilka intressen du har. Vad ger dig en bra magkänsla, vad får du energi av. Grunden för motivation är att det är något du tycker är roligt och är intresserad av. Vill du hjälpa och stötta människor eller är ditt intresse mer åt teknikhållet? Om det är att hjälpa, vad innebär det för dig, på vilket sätt. Fundera en vända till på vad det egentligen innebär.
Och om man inte riktigt hittar den där magkänslan?
– Det kan behövas både tid och stöd att sätta ord på den. Titta på tidigare anställningar och poängsätt hur de var mellan 1 och 10. Och där det blir höga poäng, vad gjorde att jag trivdes så bra med det? Fråga personer i din omgivning vilka starka sidor de tycker att du har och vilka roller de tycker att du passar för. Det brukar bli en bra boost att få de svaren.
Hur ska man tänka med tjänstledighet?
– Det kan man tänka sig om det är möjligt för att känna en viss trygghet. Men det gäller att inte behålla det gamla som en livboj och ha en bakdörr öppen. Man måste våga satsa fullt ut för att det nya ska bli bra. Ta kontakt med andra som tagit klivet eller bytt jobb för att få bekräftelse och stöd på vägen.
Gerd Eriksson
Mer om Så gjorde vi
-
Så tar vi hjälp av AI på jobbet
Så gjorde vi • Arbetsliv har träffat fyra personer i helt olika branscher som berättar hur AI hjälper dem i deras verksamheter.
-
Så hanterar vi hat och hot
Så gjorde vi • Arbetsliv träffade en förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen, en journalist, en vd på parkeringsbolag och en bibliotekarie och lät dem berätta om hur de hanterar hot och hat på jobbet.
-
Så håller jag mig kreativ
Så gjorde vi • Arbetsliv frågade en kläddesigner, en arkitekt, en AI-kreatör och en författare hur de gör för att behålla sin kreativitet på jobbet.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Tips och råd
-
Så tar vi hjälp av AI på jobbet
Så gjorde vi • Arbetsliv har träffat fyra personer i helt olika branscher som berättar hur AI hjälper dem i deras verksamheter.
-
Så hjälper du en kollega med ätstörning
Psykisk hälsa • Hur märker du skillnaden mellan ett sunt intresse för kost och en ätstörning? Och hur stöttar du bäst en kollega som drabbats?
-
Så slutar du ta jobbet så personligt
Må bra • Ligger du vaken och grubblar över något som hände på mötet eller läser du ofta in en kritisk underton i kommunikationen med kollegor? Att ta jobbet för personligt är vanligt, men det går att bryta mönstret.