Bild: Julia Sjöberg
Virtuella miljöer boostar arbetslivet
Publicerat 8 februari 2023
Utbildningar, möten, ja till och med stressterapi. Det finns nästan inga gränser för vad man kan göra i virtual reality, VR. Från att tidigare främst ha varit en del av spelvärlden har VR-tekniken nu tagit klivet in i arbetslivet. På Volvo Lastvagnar har VR-utbildningar för tekniker minskat resandet samtidigt som både gemenskapen och säkerheten har ökat.
Det är utbildningsdag för Volvo Lastvagnars servicetekniker. I dag ska de lära sig allt om den splitternya ellastbilen Volvo FMX Electric. Fem tekniker har samlats för en genomgång och lyssnar uppmärksamt till kollegan och instruktören David Spacey.
– Om alla kommer hit bort kan vi ta en snabb titt på hur lastbilen ser ut med huven av. Här ser ni de tre elektriska motorerna som ersätter dieselmotorn och här kan ni se de tre batterierna som driver motorerna och kablarna till dem, instruerar han sina elever som lydigt följer efter läraren fram till lastbilen.
Det är en helt vanlig utbildningssession för lastbilsteknikerna, något de har gjort många gånger förr. Men just i dag finns det en väsentlig skillnad. För lastbilen de ska lära sig mer om är inte ens på plats i lokalen där utbildningen sker och teknikerna befinner sig på olika fysiska platser. Utbildningen de går igenom just nu görs nämligen i en helt virtuell miljö där deltagarna bara har varsitt headset, ett par handkontroller och en specialutvecklad VR-app som för dem samman. Med hjälp av denna utrustning kan de känna på, meka med och lära sig allt om den nya lastbilen, samtidigt som de kan prata med sina kollegor och lyssna på instruktören. Trots att de inte ens är i samma rum.
I rummet finns virtuella verktyg och deltagarna kan lyfta på huven, skruva i muttrar och undersöka motorer, precis som i verkliga livet.
– Den virtuella miljön är uppbyggd precis som den riktiga lastbilen, med alla komponenter. I rummet finns virtuella verktyg och deltagarna kan lyfta på huven, skruva i muttrar och undersöka motorer, precis som i verkliga livet. Men allt sker virtuellt, säger Johan Cruse, globalt ansvarig för lärverktyg på Volvo Lastvagnar och en av initiativtagarna till företagets VR-utbildningar.
Minskat resande och lägre kostnader
Volvo Lastvagnar arbetar efter konceptet ”train the trainer”. Det innebär att företagets tekniska utbildare runtom i världen kommer till huvudkontoret i Göteborg för att utbilda sig, därefter åker de tillbaka till sina hemmamarknader där de utbildar sina tekniker på plats. Med totalt drygt 20 000 tekniker i 130 länder inser man snabbt omfattningen av resandet.
– Men nu när vi har kommit i gång med VR-utbildningarna kan vi minska resandet drastiskt. I stället möts deltagarna virtuellt och går utbildningen tillsammans över nätet, säger Johan Cruse.
Bakgrunden till det nya arbetssättet är en önskan om att minska bolagets koldioxidavtryck men även att minska utbildningskostnaderna. Volvo Lastvagnar, som är en av världens största tillverkare av medeltunga och tunga lastbilar, började titta på VR-utbildningar redan för flera år sen, men det hela fick en rejäl skjuts av pandemin och lanseringen av den nya ellastbilen.
– Vi lanserade lastbilen mitt under pandemin och var tvungna att lära våra tekniker hur de ska arbeta med den. Det fungerade förstås inte att resa då så vi var tvungna att snabba på arbetet med våra VR-utbildningar, säger Johan Cruse.
Nästan alla ser nyttan med tekniken
I dag använder Volvo Lastvagnar den virtuella utbildningen, som tagits fram i samarbete med Tietoevry, som ett självklart komplement till den traditionella. Och tekniken har tagits emot positivt hos företagets medarbetare runtom i världen, något som Johan Cruse var lite orolig över före lanseringen.
– Jag tänkte att det kanske skulle vara en tröskel för vissa att kliva in i den virtuella världen, speciellt om man inte är van. Men nästan alla har varit väldigt positiva. De ser verkligen nyttan med VR-tekniken.
För det är inte bara det minskade resandet som är en stor fördel. Även säkerheten blir bättre när träningen sker virtuellt.
– Vi arbetar med ellastbilar som har höga nivåer av spänning och flytande gas som är minus 160 grader. Därför är det så värdefullt att nu kunna träna på hur man handskas med detta i en helt säker miljö där man kan visualisera vad som händer om något går fel, utan att riskera teknikernas säkerhet.
Effektivt lärverktyg med många fördelar
Det finns fler fördelar med utbildningar i VR, påpekar Johan Cruse. I många fall är det ett mer effektivt lärverktyg än motsvarande träning i verkliga livet, eftersom det inte kräver samma förberedelser och återställning som när man använder riktiga fordon. VR gör också att man kan gå steget längre och utforska sådant som inte syns i den fysiska världen. Till exempel kan teknikern sticka in huvudet i en elmotor och utforska hur den är uppbyggd eller titta in i en växellåda för att se hur den ser ut på insidan.
– I den verkliga världen skulle det krävas att man tog isär lastbilen vilket blir väldigt dyrt eller kanske inte ens är möjligt. Med VR kan vi visualisera det osynliga på ett sätt som inte går i verkligheten.
Även samarbetet och gemenskapen gynnas av det nya arbetssättet.
– Det blir en otroligt bra, dynamisk och samarbetsvänlig miljö när vi använder oss av VR. Det har hänt att deltagarna har stått kvar i små grupperingar, med sina headset på, och diskuterat och tittat på olika delar av lastbilarna tillsammans trots att lektionstiden egentligen redan har tagit slut.
VR allt vanligare även inom vården
Men det är inte bara inom industrin som virtual reality blivit allt vanligare. Även vården har börjat nosa på hur de kan använda sig av VR. Precis som hos Volvo används tekniken för utbildningar men det finns fler områden där virtual reality är ett bra vårdverktyg. Tietoevry har bland annat utvecklat en VR-app för att behandla psykisk ohälsa hos ungdomar i Lettland och på Rigshospitalet i Köpenhamn använder man VR-spel för att minska oro och obehag hos barn som ska ta blodprov. Tidigare har man där använt spel på iPad för att distrahera barnen vid stick, men VR har visat sig ännu mer effektivt som distraktion.
– Barnen kände väldigt lite smärta och till skillnad från de äldre metoderna tyckte de att det var positiv upplevelse som de kan tänka sig att pröva igen, säger Søren Walther–Larsen, överläkare på anestesiavdelningen och vetenskapscenter för barnsmärta i en intervju i Sveriges Radio.
Just distraktionsmomentet och avskärmningen som följer när man använder VR är något som Britta Nordin Forsberg, doktor i industriell ekonomi och organisation från KTH samt avdelningschef för Organisation och ledning vid Mälardalens universitet, håller med om.
Våra studier har visat att man blir mycket mer koncentrerad på uppgiften och att man verkligen är här och nu.
– I den verkliga världen har vi ständigt problem med olika distraktionsmoment – det är telefoner som plingar och mejl som aviseras. Allt detta försvinner i en VR-värld. Våra studier har visat att man blir mycket mer koncentrerad på uppgiften och att man verkligen är här och nu, som om tiden försvinner.
Britta Nordin Forsberg har, med stöd av KTH Innovation, utvecklat lärkonceptet Playitfair som använder VR för att underlätta arbetsgivares arbete med organisatorisk och social arbetsmiljö. Bland annat kan man använda det för att träna chefer på komplicerade sociala situationer som kan uppstå på en arbetsplats, till exempel hur man bemöter maktspel och diskriminering eller hur man jobbar för att få ett inkluderande klimat.
– Vi har gjort om olika svåra situationer till scenarier som användaren får delta i virtuellt och ta ställning till under handledning av en facilitator. Allt innehåll i VR-upplevelsen är baserat på teorier om organisation, ledarskap och HR, förklarar Britta Nordin Forsberg och tillägger att engagemanget hos deltagarna alltid är stort.
– VR och gamification ökar engagemang och kreativitet. Det kan handla om väldigt allvarliga ämnen men jag får ofta höra deltagarna säga ”Åh vad kul detta var”. Man kan väl säga att VR gör gör det tråkiga roligt och det allvarliga möjligt att prata om på ett lättsamt sätt.
Öva bemötande när olika kulturer möts
Annica Fröberg som är HR-direktör på KTH är en ivrig förespråkare av att införliva virtual reality i KTH:s HR-arbete. Hon och hennes team har testat Britta Nordin Forsbergs VR-utbildningar.
– KTH är en väldigt internationell miljö med långt över hundra olika nationaliteter bland de anställda. Det betyder att vi har lika många olika arbetskulturer, vilket förstås kan göra att det uppstår kulturella krockar. Så när vi ska bygga en gemensam arbetskultur är ett sådant här verktyg väldigt bra att öva i för att lära sig bemötande och kultur, säger hon och tillägger:
– Jag tror att man kan göra väldigt mycket med VR på arbetsplatsen, för det blir så verkligt och man blir så fokuserad på det man gör inne i den virtuella världen. Jag kan tänka mig mängder av andra områden där det också skulle passa bra, till exempel onboarding och introduktion för nya medarbetare.
Att tiden lätt försvinner var en av de saker som utvecklingsteamet bakom Volvos VR-utbildningar också märkte när de utvecklade utbildningsmiljön för sina montörer.
– Deltagarna tappade lätt bort tiden när de befann sig i VR-miljön eftersom de blev så inneslutna och uppslukade av uppgiften att tiden försvann. Så vi valde att hänga upp en klocka på den virtuella väggen för att de inte skulle glömma bort att ta pauser, säger Johan Cruse.
En mognadsfråga att möta sina kollegor som avatarer
När det gäller att använda virtual reality har området utbildningar kommit långt. Men hur är de med andra delar av arbetslivet, till exempel möten? När ska vi ersätta videomöten med VR-möten? Även om vissa företag i framkant redan har gjort det tror Britta Nordin Forsberg att klivet till VR-möten är lite längre.
– Till skillnad från simuleringar som dem vi gör i utbildningar tror jag att regelrätta möten är ett större steg att ta, men det kommer garanterat att bli allt vanligare om några år. Kanske när VR-glasögonen har blivit lite mer nätta och ser ut mer som vanliga glasögon så att de blir enklare att bära under en längre tid.
Det handlar även om en mognad hos användarna och att få den stora massan att acceptera att möta sina kollegor som avtarer i en påhittad miljö.
– Men den problematiken kommer säkert att försvinna av sig själv när de som är unga i dag kommer ut i arbetslivet. De har ju vuxit upp med tv-spel och är vana att ha sina egna avatarer. Då är det inget konstigt att ha sina jobbmöten i en VR-miljö eller att se ut som sin avatar, säger hon.
Johan Cruse på Volvo Lastvagnar är inte sen att instämma. Han ser en växande användning av tekniken och är övertygad om att VR är här för att stanna – och växa.
– I dag har vi på Volvo Lastvagnar 300 headset ute runtom i världen och inom några år tänker vi oss ha distribuerat tusentals av dem. Jag ser en framtid där vi använder VR för att utbilda även våra säljare, distributörer och andra målgrupper inom Volvo Lastvagnars återförsäljarnätverk, men kan också tänka mig att vi kommer att ha stora säljevent och liknande i VR. Detta kommer att explodera de närmaste åren.
Hur påverkas arbetsmiljön?
Än så länge är det lite skralt med forskningen på området, men det pågår just nu ett forskningsprojekt på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, där forskarna vill ta reda på vilka effekter virtuellt kontorsarbete har på de fysiska, kognitiva och sociala aspekterna av jobbet. Blir man till exempel rörligare när man arbetar i en VR-miljö? Och hur påverkar VR-arbete koncentrationen och möjligheten att arbeta ostört? Forskningen leds av Cecilia Berlin, docent vid institutionen för industri- och materialvetenskap.
En annan utmaning med VR är den upplevelse av yrsel och illamående som vissa användare rapporterar.
– Det är delvis är en mognadsprocess och något som ofta försvinner när man lär sig att hantera verktygen. Samtidigt är det förstås något vi som samarbetspartner måste ta hänsyn till och titta närmare på om det upplevs som ett bekymmer, säger Gustaf Björn på Tietoevry som har medverkat i framtagandet av flera VR-lösningar för företag och organisationer.
Från spel till stressbehandling
VR-tekniken kom redan på 1990-talet och användes då främst inom spelvärlden. Det är först nu den har slagit igenom i arbetslivet, delvis tack vare att tekniken kommit i kapp och att allt som i dag krävs är en hyfsad uppkoppling (ungefär samma som för ett vanligt Teamsmöte), ett headset samt kontroller.
Fakta: Wikipedia, Tietoevry
Många möjligheter med VR på jobbet
Ljudmiljö
Att skapa rätt ljudförutsättningar på jobbet är en utmaning. Det kan vara svårt att veta hur olika bygglösningar kommer påverka ljudet och arbetsmiljön. Med hjälp av VR kan man testa hur ljudmiljön kommer att bli redan i planeringsfasen av nya lokaler. Tekniken har tidigare använts av dataspelsutvecklare för att testa hur ljudet blir i spelmiljö, Nu testar forskare vid Luleå Tekniska universitet det för kontorsmiljö.
Säkerhetsutbildning
I branscher med många risker och olyckor kan VR-teknik användas för att träna på potentiellt farliga situationer. Byggföretaget Skanska är ett exempel där VR använts för att göra medarbetarna medvetna om olika risker.
Möten
I höstas meddelade Microsoft att det ska bli möjligt att ha VR-baserade möten i Teams. Den nya lösningen ska lanseras under 2023. Att träffa sina kollegor virtuellt i stället för tvådimensionellt som på vanliga videomöten påminner mer om att ses på riktigt och det är lättare att känna samhörighet, enligt Mattias Wallergård, forskare i interaktionsdesign vid Lunds Tekniska Högskola.
Karin Cedronius
Mer om Digitalisering
-
Otydligt vem som ansvarar för den digitala miljön
Digitalisering • Många arbetsgivare är medvetna om att digitala system och arbetssätt har stor påverkan på arbetsmiljön i stort. Men fortfarande är det många som missar att riskbedöma och att ha en tydlig ansvarsfördelning. Det visar en stor inspektionsinsats av den digitala arbetsmiljön som Arbetsmiljöverket gjort.
-
Fler använder AI i jobbet
AI • Fler använder AI i jobbet, enligt rapporten ”Svenskarna och internet” som släpptes nyligen. Att sammanfatta rapporter och felsöka programkod är några vanliga sätt att använda AI i sin yrkesroll.
-
Arbetsmiljöverket tar tempen på den digitala arbetsmiljön
Digitalisering • Under pandemin fick digitaliseringen i arbetslivet en rejäl skjuts. Nu gör Arbetsmiljöverket en inspektion för att se hur arbetsgivarna tar ansvar för den digitala arbetsmiljön och om de har tillräcklig kunskap.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
De tog hjälp av AI med riskbedömning
AI • Med hjälp av inrapporterade händelser kan AI-funktionen ”Jörgen” förutspå risker i olika arbetsmoment hos Södra Skogsägarna. Den kan även ge nya perspektiv vid skyddsronderna genom att visa trender för olika risker senaste månaden.
-
Skivnördarnas högborg
Bildreportaget • Nordens största skivbutik fyller 50 år. En bedrift när skivbutikerna fått det allt tuffare. Här pågår dagligen en jakt på guldkorn till hemmasamlingarna.
-
Framgångsrik modell lockar unga till industrin
Unga • Industrin skriker efter ny arbetskraft men det är svårt att locka unga ut till verkstadsgolvet. Mälardalens tekniska gymnasium har hittat ett framgångsrecept som inte bara får ungdomar att välja industriyrken – utan även att stanna kvar.