
Bild: Linkedin Sales Solutions
Sämre engagemang på digitala möten
Publicerat 16 maj 2022
Hälften av alla som deltar i digitala möten ansluter efter utsatt starttid och mer än en femtedel säger inte ett enda ord under mötet, visar en ny amerikansk studie. Men det saknas forskning om vilken mötesform som är effektivast, den digitala eller fysiska.
Om undersökningen:
En studie från det amerikanska företaget Read som mätt fler än tre miljoner mötesminuter, på möten med fler än 7 deltagare, visade följande:
- 50 procent kommer för sent till mötet
- 22 procent säger inte ett enda ord
- 11 procent har inte ljud eller video påslaget
- 31 procent startar senare än utsatt tid.
Digitala möten har blivit vardag för många under pandemin och allt tyder på att de är här för att stanna. Media svämmar över av tips på hur man optimerar digitala möten och vad som går förlorat när man inte ses öga mot öga.
– Min erfarenhet är att formen för mötet, alltså om det är digitalt eller fysiskt, spelar mindre roll för om mötet blir effektivt eller ej. Ledarskapet och engagemanget hos medarbetarna är exempel på betydligt viktigare parametrar, säger Jens Edlund, universitetslektor på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm.
Han har lång erfarenhet av den digitala tekniken, både i rollen att forska om densamma, men också som användare av digital mötesteknik. Redan i början av 2000-talet deltog han i Skypemöten inom europeiska forskningsprojekt.
– Då var fördröjningen av ljudet det största problemet och bilden var av så låg kvalitet att den inte gick att använda överhuvudtaget. I
Forskning saknas
I dag funkar tekniken för det allra mesta alldeles utmärkt, säger Jens Edlund.
Den nya undersökningen från USA är gjord av företaget Read som också säljer mjukvara som enkelt mäter olika parametrar under ett möte. Förutom talartid hos respektive deltagare och vilket klockslag man ansluter till mötet kan man få uppgifter om mötet startat på utsatt tid och om deltagarna haft video och ljud påslaget.
– Jag tycker det är bra och objektiva mått, men det säger ju inget om hur effektivt mötet är eller om det är bättre eller sämre än fysiska möten, säger Jens Edlund.
Enligt honom finns det dåligt med forskning som objektivt utvärderat effektiviteten vid digitala möten och jämfört med fysiska. I de jämförande studier som finns har man i stället frågat deltagarna om deras upplevelse av mötet. Det har i grova drag visat att många inte tycker om digitala möten och att det i många fall beror på att tekniken inte fungerat.
– Men mötet kan ju fortfarande ha varit effektivt och uppnått sitt syfte, säger Jens Edlund.
Han leder själv en studie där målet är att jämföra just effektiviteten mellan digitala, hybrida och fysiska möten.
– Vi har inga resultat än. Just nu koncentrerar vi oss på att hitta bra mått för att utvärdera utfall vid möten med ett specifikt syfte, säger Jens Edlund.
Ny metod för att utvärdera möten
För att lyckas med detta i laboratoriemiljö har man utgått från en uppgift, kallad moon survival task, som i tidigare studier visats sig skapa stort engagemang hos deltagarna, vilket är en förutsättning för att mätningarna ska vara relevanta.
Uppgiften utgår ifrån att man kraschlandat på månen och ska förflytta sig hundra meter till en månbas. På färden ska man ta med sig 15 föremål som man ska hjälpas åt att rangordna.
Utifrån detta försöker forskarna hitta mått som visar om mötet varit effektivt eller ej.
– Om alla deltagare gör precis samma rangordning som innan mötet kan man säga att mötet varit meningslöst, men om de ändrat sig eller närmat sig varandras ståndpunkter har mötet haft effekt. Det är bara två exempel på hur man kan utvärdera utfallet, berättar Jens Edlund.
Genom att låta deltagarna utföra uppgiften i både, digitala, hybrida och fysiska miljöer är tanken att man sedan ska jämföra resultaten.
Anledningen till att det finns så lite forskning kring effektiviteten av olika mötesformer tror Jens Edlund främst har att göra med att frågeställningen blivit relevant först under senare år när antalet digitala möten exploderat.
– Av naturliga skäl släpar ju alltid forskningen efter med några år, så det kommer säkert komma en hel del om detta framöver, menar han.
Den forskning som trots allt finns på området har inriktat sig på en annan slags teknik som användes i de digitala mötenas barndom.
– Man satsade helt enkelt på fel kort eftersom man inte trodde att den teknik som används i dag med Skype och Zoom hade någon framtid, säger Jens Edlund.

Kerstin Karlsson
Mer om Hybridkontor
-
Så påverkar hemarbetet gruppdynamiken
Hybridkontor • Interna grupperingar och svårare att be om hjälp. Att jobba hemifrån innebär stora utmaningar när det kommer till gruppdynamiken visar forskning.
-
Så skapar ni bra hybridmöten
Hybridkontor • Hybridmöten kan upplevas exkluderande, oengagerade och göra det svårt för oss att prata om känsliga saker. Men med en god planering och medvetna val ökar chanserna för ett lyckat möte.
-
"Hybridmöten kan skapa vi och dom-känsla"
Hybridkontor • Helt digitala möten är bättre för arbetsklimatet än hybridmöten. Det anser forskaren Jens Edlund som undervisat och forskat om digitala möten i snart två decennier.
Senaste om Mer om arbetsmiljö
-
Covid-19 vanligaste orsaken till arbetssjukdom hos kvinnor
Coronaviruset • Permitteringar och distansarbete under pandemin har lett till färre olyckor samtidigt som antalet arbetssjukdomar som anmälts till Försäkringskassan ökat med 48 procent.
-
Bristande undervisning om arbetsmiljö i skolan
Arbetsmiljöarbete • Unga mellan 16 och 24 år är särskilt utsatta för arbetsskador som leder till sjukskrivning. Samtidigt är kunskapen om arbetsmiljö som elever får med sig från skolan bristfällig eller obefintlig, visar en rapport från Mynak.
-
Hon hjälper anställda att bli bättre talare
Arbetsmiljöarbete • Kommunikation är så mycket mer än det som sägs. Det är precis lika viktigt hur det sägs, och det är vad en logonom arbetar med.