Hotade chefer saknar stöd

Ledarna har undersökt hur arbetslivskriminalitet och hot påverkar chefer i deras dagliga arbete och om de upplever att de får stöd vid hot.  Brott mot arbetsmiljölagen är vanligast. Det svarade såväl chefer i privat, kommunal, regional och statlig sektor. Näst vanligaste brottet i privat sektor är svart arbetskraft, följt av fusk med skatter och bluffakturor. I kommuner och regioner är det näst vanligaste brottet hot mot verksamhetens anställda, enligt Anna Thoursie som är chefsekonom på Ledarna.

I undersökningen fick cheferna frågan om de hade utsatts för hot i sin yrkesutövning de senaste två åren. I privat sektor uppgav sex procent att de utsatts för hot, i statlig sektor tio procent och i kommunal och regional sektor femton procent av cheferna.

– Hoten mot chefer i kommunen och regioner kommer huvudsakligen från personal utanför arbetsplatsen. Inom äldreomsorgen är det ungefär var fjärde chef som fått ta emot hot och inom individ- och familjeomsorg är det över 30 procent av cheferna. Vanligast var hot vid fysiska möten, därefter via telefonsamtal och sen e-post.

Hoten påverkar beslut

Det visade sig också att hoten påverkade i negativ riktning på mer än ett sätt, en fjärdedel av hoten hade lett till att chefer minst någon gång avstått från att vidta åtgärder de egentligen hade tänkt vidta. Enligt Anna Thoursie är det ett hot mot rättssamhället om den andelen ökar.

Extra viktig blev då frågan om cheferna hade fått stöd från arbetsgivaren när det förekom hot. Två av tre, oavsett sektor, svarade att de inte hade fått det. Något som Anna Thoursie tycker är djupt oroande och allvarligt.

– Det är illa nog att chefer hotas i sin yrkesutövning. Får de dessutom inte tillräckligt stöd från sina arbetsgivare riskerar de sin fysiska och psykiska hälsa än mer.

Anna Thoursie anser att varje organisation måste ha en handlingsplan för hur man ska agera när en chef utsätts för hot och erbjuda skydd och stöd. Är det internt är det en arbetsrättslig fråga, men är det en extern person som står för hoten så har man inte de arbetsrättsliga verktygen utan andra åtgärder måste till. Och polisanmälan ska alltid göras.

Samtidigt som hon betonar allvaret i att chefer blir hotade, lägger hon också till att majoriteten av cheferna i undersökningen inte hade utsatts för hot i sin yrkesutövning under senaste två åren. Men att skillnaden mellan olika sektorer alltså är stor.