Hotade chefer saknar stöd
Publicerat 23 november 2022
Chefer som hotas i sin yrkesroll får sällan stöd av sin arbetsgivare. Det framkommer i en undersökning om arbetslivskriminalitet som Sveriges chefsorganisation Ledarna har gjort.
Ledarna har undersökt hur arbetslivskriminalitet och hot påverkar chefer i deras dagliga arbete och om de upplever att de får stöd vid hot. Brott mot arbetsmiljölagen är vanligast. Det svarade såväl chefer i privat, kommunal, regional och statlig sektor. Näst vanligaste brottet i privat sektor är svart arbetskraft, följt av fusk med skatter och bluffakturor. I kommuner och regioner är det näst vanligaste brottet hot mot verksamhetens anställda, enligt Anna Thoursie som är chefsekonom på Ledarna.
I undersökningen fick cheferna frågan om de hade utsatts för hot i sin yrkesutövning de senaste två åren. I privat sektor uppgav sex procent att de utsatts för hot, i statlig sektor tio procent och i kommunal och regional sektor femton procent av cheferna.
– Hoten mot chefer i kommunen och regioner kommer huvudsakligen från personal utanför arbetsplatsen. Inom äldreomsorgen är det ungefär var fjärde chef som fått ta emot hot och inom individ- och familjeomsorg är det över 30 procent av cheferna. Vanligast var hot vid fysiska möten, därefter via telefonsamtal och sen e-post.
Hoten påverkar beslut
Det visade sig också att hoten påverkade i negativ riktning på mer än ett sätt, en fjärdedel av hoten hade lett till att chefer minst någon gång avstått från att vidta åtgärder de egentligen hade tänkt vidta. Enligt Anna Thoursie är det ett hot mot rättssamhället om den andelen ökar.
Extra viktig blev då frågan om cheferna hade fått stöd från arbetsgivaren när det förekom hot. Två av tre, oavsett sektor, svarade att de inte hade fått det. Något som Anna Thoursie tycker är djupt oroande och allvarligt.
– Det är illa nog att chefer hotas i sin yrkesutövning. Får de dessutom inte tillräckligt stöd från sina arbetsgivare riskerar de sin fysiska och psykiska hälsa än mer.
Anna Thoursie anser att varje organisation måste ha en handlingsplan för hur man ska agera när en chef utsätts för hot och erbjuda skydd och stöd. Är det internt är det en arbetsrättslig fråga, men är det en extern person som står för hoten så har man inte de arbetsrättsliga verktygen utan andra åtgärder måste till. Och polisanmälan ska alltid göras.
Samtidigt som hon betonar allvaret i att chefer blir hotade, lägger hon också till att majoriteten av cheferna i undersökningen inte hade utsatts för hot i sin yrkesutövning under senaste två åren. Men att skillnaden mellan olika sektorer alltså är stor.
Gerd Eriksson
Mer om Hot och våld
-
Så hanterar vi hat och hot
Så gjorde vi • Arbetsliv träffade en förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen, en journalist, en vd på parkeringsbolag och en bibliotekarie och lät dem berätta om hur de hanterar hot och hat på jobbet.
-
Frilansande journalister får stöd mot hat och hot
Hot och våld • Journalister som utsätts för hat och hot kommer få ett stärkt skydd på initiativ av regeringen.
-
Allt fler polisanmälningar om våld i skolan
Hot och våld • Allt fler lärare och elever polisanmäler våldsbrott i skolan, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Otydligt vem som ansvarar för den digitala miljön
Digitalisering • Många arbetsgivare är medvetna om att digitala system och arbetssätt har stor påverkan på arbetsmiljön i stort. Men fortfarande är det många som missar att riskbedöma och att ha en tydlig ansvarsfördelning. Det visar en stor inspektionsinsats av den digitala arbetsmiljön som Arbetsmiljöverket gjort.
-
Samma misstag upprepas vid dödsolyckor
Arbetsolyckor och arbetsskador • Hittills i år har 37 personer dött på jobbet, enligt preliminära siffror från Arbetsmiljöverket. Inom tillverkningsindustrin har trenden länge varit positiv, men nu ökar antalet olyckor igen.
-
Fler pratar om mens och klimakteriet på jobbet
Jämställdhet • Bättre arbetsmiljö, lägre sjukfrånvaro och ökad produktivitet. Det är några fördelar med att göra mens- och klimakteriefrågor till en del av arbetsmiljöarbetet, enligt Josefin Persdotter och Rebecka Hallencreutz som tagit fram en forskningsbaserad handbok med konkreta tips på hur organisationer kan jobba systematiskt med frågorna.