Hotade chefer saknar stöd
Publicerat 23 november 2022
Chefer som hotas i sin yrkesroll får sällan stöd av sin arbetsgivare. Det framkommer i en undersökning om arbetslivskriminalitet som Sveriges chefsorganisation Ledarna har gjort.
Ledarna har undersökt hur arbetslivskriminalitet och hot påverkar chefer i deras dagliga arbete och om de upplever att de får stöd vid hot. Brott mot arbetsmiljölagen är vanligast. Det svarade såväl chefer i privat, kommunal, regional och statlig sektor. Näst vanligaste brottet i privat sektor är svart arbetskraft, följt av fusk med skatter och bluffakturor. I kommuner och regioner är det näst vanligaste brottet hot mot verksamhetens anställda, enligt Anna Thoursie som är chefsekonom på Ledarna.
I undersökningen fick cheferna frågan om de hade utsatts för hot i sin yrkesutövning de senaste två åren. I privat sektor uppgav sex procent att de utsatts för hot, i statlig sektor tio procent och i kommunal och regional sektor femton procent av cheferna.

– Hoten mot chefer i kommunen och regioner kommer huvudsakligen från personal utanför arbetsplatsen. Inom äldreomsorgen är det ungefär var fjärde chef som fått ta emot hot och inom individ- och familjeomsorg är det över 30 procent av cheferna. Vanligast var hot vid fysiska möten, därefter via telefonsamtal och sen e-post.
Hoten påverkar beslut
Det visade sig också att hoten påverkade i negativ riktning på mer än ett sätt, en fjärdedel av hoten hade lett till att chefer minst någon gång avstått från att vidta åtgärder de egentligen hade tänkt vidta. Enligt Anna Thoursie är det ett hot mot rättssamhället om den andelen ökar.
Extra viktig blev då frågan om cheferna hade fått stöd från arbetsgivaren när det förekom hot. Två av tre, oavsett sektor, svarade att de inte hade fått det. Något som Anna Thoursie tycker är djupt oroande och allvarligt.
– Det är illa nog att chefer hotas i sin yrkesutövning. Får de dessutom inte tillräckligt stöd från sina arbetsgivare riskerar de sin fysiska och psykiska hälsa än mer.
Anna Thoursie anser att varje organisation måste ha en handlingsplan för hur man ska agera när en chef utsätts för hot och erbjuda skydd och stöd. Är det internt är det en arbetsrättslig fråga, men är det en extern person som står för hoten så har man inte de arbetsrättsliga verktygen utan andra åtgärder måste till. Och polisanmälan ska alltid göras.
Samtidigt som hon betonar allvaret i att chefer blir hotade, lägger hon också till att majoriteten av cheferna i undersökningen inte hade utsatts för hot i sin yrkesutövning under senaste två åren. Men att skillnaden mellan olika sektorer alltså är stor.

Gerd Eriksson
Mer om Hot och våld
-
Pågående dödligt våld bakom flera dödsolyckor
Arbetsolyckor och arbetsskador • Fyra av de arbetsrelaterade dödsolyckorna förra året var kopplade till pågående dödligt våld, PDV.
-
När det värsta händer
Hot och våld • Fly, sök skydd, larma. Det är mantrat att ha i huvudet vid pågående dödligt våld, PDV.
-
Förberedelse viktigt för att hantera hot och våld på jobbet
Hot och våld • Att vara väl förberedd och ha strategier för hur man ska hantera hotfulla situationer på jobbet ökar chanserna för ett bra utfall.
Papperstidning
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Bolagsverkets AI-satsning gav bättre arbetsmiljö
AI • Färre monotona arbetsuppgifter och effektivare handläggning. Det blev effekten när Bolagsverket lät artificiell intelligens ta hand om en del av deras ärendehantering.
-
Att vara i minoritet ökar risken för sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier • Att vara en av få kvinnor på en mansdominerad arbetsplats eller en av få män på en kvinnodominerad arbetsplats ökar risken för att utsättas för sexuella trakasserier.
-
”Vi kan inte lämna över ansvaret för AI på utvecklarna”
AI • Artificiell intelligens kan vara ett bra stöd i arbetslivet. Samtidigt finns det många utmaningar. Diskriminering, fördomar och oansvarig datahantering är bara några av dem.