Bild: Canva
Emojis allt vanligare i jobbsammanhang
Publicerat 2 november 2022
För bara fem år sedan ansågs det ofta olämpligt att använda emojis i kommunikationen på jobbet. Det förändrades under pandemin och nu kan det plötsligt kännas tomt att skicka ett meddelande utan en emoji. Men hur man tolkar dem skiljer sig mellan yngre och äldre och många oroar sig för att använda fel emoji.
Det är framför allt bland äldre som det finns en osäkerhet kring vad olika emojis står för och när de kan användas. En oro som är obefogad, tycker Daniel Hånberg Alonso som är journalist, författare och emojiexpert.
– Problemet är i så fall att man använder emojis helt utan kontext. Många äldre använder sig av tummen upp och inget annat som ett okej för allt från att jag läst din text till att jag sett meddelandet. Det stör sig yngre på.
Enligt honom finns heller inga olämpliga emojis utan allt beror på sammanhanget.
– Emojis har olika betydelser, allt hänger på kontexten. Det beror på vad man pratar om och vilken jargong man har mellan varandra.
Inga emojis till chefen
Vi fick global tillgång till emojis 2010 och redan fem år senare visade en undersökning att 92 procent använde dem i privat kommunikation. Men det skulle dröja innan de blev accepterade i jobbsammanhang. En annan undersökning från 2017 visade chefer tyckte att det var oproffsigt att använda emojis i jobbmeddelande och menade att det visade på inkompetens.
Sedan dess har det vänt. Techföretag som Adobe och Slack har gjort undersökningar under de senaste 16 månaderna som visar en helt annan inställning till de små gubbarna och symbolerna. I Indien anser hela 85 procent att ett meddelande är bristfälligt om det saknar emojis. Globalt sett tycker 53 procent att man kan använda emojis mellan kollegor, men 30 procent skulle inte använda dem i meddelanden till chefer.
Daniel Hånberg Alonso ser tre faktorer bakom förändringen.
– För det första har det gått ytterligare fem år och nu är vi vana att använda emojis. De är en del av vardagen. Sedan innebar pandemin förändringar i hur vi jobbade. Många jobbade hemifrån och såg inte kollegorna face to face. Att använda emojis är ett sätt att pejla stämningen och göra kommunikationen lite mer kamratlig.
– Under pandemin ökade också användningen av chattplattformar som Slack där emojis är lättillgängliga i plattformen. Många arbetsteam hittar sin ton och sitt språk med emojis.
Sätter ton och känsla
Hur är det då med skillnaden mellan generationerna? Det finns ingen svensk undersökning om generationsskillnader och de internationella har något år på nacken. Daniel Hånberg Alonso tror att det framför allt handlar om ängslan att skicka fel emojis som betyder något annat än det man menar.
– Oftast är det äldre som är ängsliga. Yngre säger till om det blir missförstånd och förklarar vad de menar.
Han tycker att emojis fyller sin funktion också i arbetslivet.
– Absolut, de är ett hjälpmedel som hjälper till att sätta ton och känsla. Men sätt in dem i en kontext, var tydlig med vad du skickar och fråga om du inte förstår. Sedan är det inte alltid bra att bara svara med tummen upp.
Våra vanligaste emojis
Det finns drygt 3 600 olika emojis men de flesta har sina favoriter som vi använder återkommande och föga förvånande är de ganska lika. Unicode som är organisationen som står bakom dagens emojis tittade i slutet av förra året på vilka som används mest. Topp fem är:
😂 ❤️ 🤣 👍 😭
Anita Gullberg
Mer om Arbetsklimat
-
”Tystnadskultur skapar stress och ohälsa”
Arbetsklimat • Vad innebär begreppet tystnadskultur och hur utbrett är fenomenet på svenska arbetsplatser? Det ska Myndigheten för arbetsmiljökunskap ta reda på genom ett projekt där man tar hjälp av forskare från olika fält.
-
Var femte känner sig ensam på jobbet
Arbetsklimat • Nästan 20 procent av alla anställda känner sig ensamma på jobbet. Problematiskt eftersom arbetsplatsen är avgörande för att främja sociala kontakter.
-
Konflikter på jobbet kostar miljonbelopp
Arbetsklimat • En vanlig föreställning om konflikter är att de bara drabbar dem som bråkar. Men faktum är att en konflikt mellan två medarbetare påverkar hela arbetsplatsen och kostnaderna kan bli mycket höga om de får fortgå, enligt organisationskonsulten Sofia Lundahl.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Viktigt med långsiktigt krisstöd
Hot och våld • Hoten mot handelsanställda har ökat kraftigt på senare år enligt siffror från branschorganisationen Svensk Handel. Branschen satsar också allt större summor på säkerhetsåtgärder.
-
Så fick Aspstrandens skola friskare personal
Arbetsmiljöarbete • Många skolor brottas med stress och sjukskrivningar. Men det finns metoder för att få friskare personal. Aspstrandens skola i Haparanda fick hjälp av forskare vid Karolinska Institutet.
-
Mest läst i år
Arbetsmiljöarbete • Fem sätt att bemöta härskartekniker och därför lönar det sig att vara snäll. Här är några av årets mest lästa artiklar.