Så skapas ett kreativt klimat
Publicerat 10 december 2020
Tålamod och bra samarbete. Det krävs för att driva en idé oavsett om man är Nobelpristagare eller bara vanlig anställd som vill förbättra arbetsmiljön.
För att driva en utvecklingsidé krävs både tålamod och gott samarbete på vägen, enligt Tobias Degsell som är kreativitetsexpert. Han har tidigare jobbat som curator på Nobelmuseet och tittade på vad som drev Nobelpristagarna och hur de jobbade.
– Nobelpristagarna får inte en snilleblixt från en dag till en annan. Deras innovationer och idéer bygger på att andra före dem i det vetenskapliga samhället forskat på vissa saker. Precis som deras forskning kommer ligga till grund för framtidens vetenskapsmän, säger Tobias Degsell.
Han tycker egentligen att Nobelpristagarna får för mycket fokus eftersom de bara är en del i en kedja av kreativitet. Och han menar att vi alla behöver vara kreativa och delta i vår samhällsutveckling så att vi kan bygga vidare på att skapa en bättre värld.
– Alla har förmågan att kunna tänka nytt och tänka annorlunda. Kreativitet går att träna upp som allting annat. En viktig ingrediens är nyfikenhet. Att fundera på hur man blir när man blir nyfiken, hur man är, hur man skulle kunna vara och hur man inte skulle kunna vara.
Han menar att vi förminskar oss själva genom att tänka "vad kan lilla jag göra?". Det är att lägga ribban för lågt, som att träna med för lätta vikter på gymmet. Och det beror på vår rädsla för att misslyckas och göra fel.
– Vår hjärna har inte utvecklats i samma takt som samhället. Den reagerar fortfarande som på den sabeltandade tigerns tid när risk betydde fara och kunde leda till döden. Vi har tränat bort våra misslyckanden. Ta bara skolan som ett exempel, där fick vi rödpenna på det som var dåligt. Det stimulerar inte lusten till att pröva och försöka.
Han säger att kreativitet inte handlar om att vara konstnärlig eller att dansa uttrycksfullt utan om att tänka och att göra annorlunda. Det kan vara i en arbetssituation eller på en parkeringsplats.
– Vi jobbar med att förvalta och gör det vi blir tillsagda. Och när vi ska tänka nytt eller göra nytt och skapa möjligheter så ställs det mot riskaspekten. Det hämmar oss. Sen är det så att om vi människor väljer att agera och handla så är det en sak. Men att välja att inte agera är också att handla.
Tydlighet och struktur är två viktiga ingredienser för den som vill träna upp sin kreativitet. Och gärna inom något som vi känner att vi inte redan är så bra på. Själv tyckte Tobias Degsell att idrottande var slöseri med tid. Det var för två år sedan, i dag springer han 10-15 kilometer varannan dag, och ett halvmaraton i månaden.
– De första 20 minuterna är fortfarande jobbiga. Det gäller att härda ut. Ett visst mått av lidande är naturligt. Det gäller för såväl löpning som för kreativitet.
För att driva sin idé krävs alltså envishet och uthållighet. Det tar tid att ta en idé från tankestadiet till "verkstad". Vi tror att det ska gå så snabbt, men Tobias Degsell menar att det behövs mer arbete än vad många räknar med.
Vad det gäller Nobelpristagarnas drivkrafter såg han att det var några egenskaper som utmärkte sig nyfikenhet, envishet och respektlöshet.
– Men det handlar inte om att man ska vara respektlös mot andra människor. Det handlar om att våga vara respektlös mot andra människors idéer. Genom att utmana status quo fortsätter vi att utvecklas.
Leif Denti som är innovationspsykolog säger att det finns en föreställning om att innovationer måste vara något nytt, häftigt, storslaget och originellt för hela världen. Det är en myt. På en arbetsplats kan en innovation handla om användbarhet och nytta.
– Det kan vara något som är nytt för oss som jobbar på avdelningen, något som sparar oss tid eller gör att vi undviker dubbelarbete. Och alla människor på en arbetsplats är kreativa och kan komma med idéer. Men det behövs uppmuntran, motivation och chefens förmåga att undanröja hinder.
Han säger att vi människor närmar oss problemställningar och nya lösningar på olika sätt och menar att om man hårdrar det finns det två typer på en arbetsplats – Adaptors och Innovators.
Adaptors arbetar efter vad som har funkat tidigare, håller sig till riktlinjer, regler och rutiner. De är realistiska, effektiva och pålitliga. Den andra gruppen som han kallar Innovators vill gärna hitta på andra sätt att göra arbetsuppgifterna på än de gängse, gärna något helt nytt, de är mindre pålitliga, flängiga, orealistiska och känner sig kvävda av för mycket styrning. Men det fina i kråksången är att båda typerna och alla varianter däremellan behövs. Likaså ett ledarskap som kan stimulera båda typerna.
– Eftersom en adaptor inte ser sig själv som kreativ gäller det att aktivt be om deras idéer. Ge tydliga ramar för vad man vill ha. Till exempel "Titta på det här med AI tills på fredag och ge mig tre idéer på hur vi kan använda det till att lösa logistiken på vår avdelning", säger Leif Denti.
Innovators däremot behöver ramar att hålla sig inom så att inte kreativiteten spretar åt alla håll. Leif Denti liknar dem vid blodhundar som hela tiden vill framåt.
– Som chef gäller det att vägleda dem så att de springer i en produktivt riktning.
Slutligen menar Leif Denti att det förutom att ta hand om och stimulera medarbetarnas idéer och kreativitet på olika sätt i en organisation också behövs rutiner och resurser för att ta hand om de idéer som poppar upp.
Prova brainwriting
- Låt alla skriva ner sina idéer på lappar i stället för brainstorming där idéerna flyger rakt ut i luften på ett möte.
- Sen får varje deltagare fem minuter på sig att läsa upp sin lapp för gruppen.
- Först därefter resonerar man om för- och nackdelar. Det bäddar för många fler lösningar och gör också att man utvecklas som grupp.
Källa: Leif Denti
Gerd Eriksson
Mer om Innovationer
-
Så håller jag mig kreativ
Så gjorde vi • Arbetsliv frågade en kläddesigner, en arkitekt, en AI-kreatör och en författare hur de gör för att behålla sin kreativitet på jobbet.
-
Svenskar minst oroliga över AI
AI • Svenskar tillsammans med nederländare är minst oroliga över att AI ska ta över jobben. Det visar en ny, global undersökning.
-
Vanligare med samarbete bakom innovationer
Innovationer • Att innovationer är resultatet av samarbete har blivit allt vanligare under 2000-talet. Samma trend syns även på andra områden. Det visar en ny studie från Patent- och registreringsverket, PRV.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
De tog hjälp av AI med riskbedömning
AI • Med hjälp av inrapporterade händelser kan AI-funktionen ”Jörgen” förutspå risker i olika arbetsmoment hos Södra Skogsägarna. Den kan även ge nya perspektiv vid skyddsronderna genom att visa trender för olika risker senaste månaden.
-
Skivnördarnas högborg
Bildreportaget • Nordens största skivbutik fyller 50 år. En bedrift när skivbutikerna fått det allt tuffare. Här pågår dagligen en jakt på guldkorn till hemmasamlingarna.
-
Framgångsrik modell lockar unga till industrin
Unga • Industrin skriker efter ny arbetskraft men det är svårt att locka unga ut till verkstadsgolvet. Mälardalens tekniska gymnasium har hittat ett framgångsrecept som inte bara får ungdomar att välja industriyrken – utan även att stanna kvar.